Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - E. Sahlin: Löneregleringsfrågans kombinering med skolreformfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löneregler.-frågans kombinering med skolref.-frågan. 169
erkänner, att lärarne hafva för liten lön och att de biförtjenster,
hvilka de nödgas tillgripa för att kunna lefva, måste i mer eller
mindre grad oförmånligt inverka på deras lärareverksamhet».
Det är också med billighet förenadt, att staten, som genom
sina lärda skolor gjort dem oanvändbara i det praktiska lifvet,
sörjer för att de få en anständig bergning. Men här fins äfven
en annan part, hvars intresse står på spel: »de 15000
lärjungarne, deras föräldrar och målsmännen för deras framtida
intressen, hvars must och märg nu förtäres i ovist jägtande efter
vetenskaplighet och dess grundläggning, i allmän kapplöpning
efter statens tjenster och embeten. Och på samma gång har
man slängt en folkskola af esomoftast lägsta art såsom ett knappt
brödstycke åt allmänhetens hunger efter medborgerlig bildning,
efter ett vetande, som kan göras fruktbärande i det praktiska
lifvet, och hvilket ensamt kan rädda vårt folk i folkens kamp
för tillvaron... Om jag väger mot hvarandra å ena sidan
lärames behof af löneförhöjning, å andra sidan folkets behof af
en läroverksreform, huru fjäderlätt synes mig icke den förra,
äfven om jag kastar billigheten i vågskålen, i jemförelse med den
senare. Men hvarför säger man, väga dem mot hvarandra? De
kunna ju båda tillgodoses. Helt visst; men kunna de det nu?
Nej, svarar man; man är ännu icke ense om reformen, den
måste alltså anstå; deremot är det lätt att votera penningarne
till lärarne, så är den saken rangerad. Sedan får reformen
komma, när den hunnit mogna. Ja, här hafva vi frågans
kärnpunkt............All äldre riksdagsmannaerfarenhet lärer oss, att man
icke genomdrifver en reform af så stor betydelse och mot
hvilken så gamla fördomar resa sig, utan hjelptrupper från sidan.
Dermed menar jag dock icke att, såsom en annan talare
an-tydt, begagna behofvet af löneförbättning såsom tumskruf på
lärarne, ty desse förmå föga eller intet i detta afseende, och
måhända står pluraliteten af dem redan på vår sida. Men det
finnes andra faktorer, som vi måste räkna med: det finnes
regeringen och det finnes första kammaren; öch jag vill fråga
herrarne, huruvida man kan räkna på, att de någonsin skola
sätta sig in i nödvändigheten af en genomgående reform, för så
vidt icke deras minne hålles, om jag så får uttrycka mig,
upp-friskadt med behofvet för lärarne af en löneförhöjning».––––-
Hr Carl Ifvar sson: skall man rösta för rent afslag eller
för hr E. Keys motiverade afslag? Möjligen kan man slippa
höja terminsafgiften så mycket, när folkskolan blifvit så
utvecklad, att den kan ersätta en eller ett par klasser samt
pedago-gier och lägre läroverk, och elementarlärarnes antal således kan
Pedagogisk Tidskrift. IV.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
