Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - H. Möller: Fransk Elementarbok (O. Örtenblad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Möller: Fransk elementarbok. 227
beror därpå, att den Ploetzka elementarboken alltid förutsätter
ett parallelt studium af den Ploetzka språkläran, hvilken åter på
det högre stadiet ej fullt tillfredsställer elementarskolans kraf.
Så utkom förlidet år Henrik Möllers elementarbok, på hvilken
jag härmed tager mig friheten rikta herrar lärares
uppmärksamhet. Jag har endast föga undervisat på elementarbokens stadium
och lemnar därför åt mer kompetente att grundligare recensera
arbetet: min mening är endast att med några ord anmäla
detsamma.
Redan vid ett flyktigt genomläsande af boken finner man,
att den är skrifven af en van skolman, som ganska väl förstått
skilja hufvudsak och bisak, hvilket ju är »hjertat af all
lärometod». Ett gifvet företräde framför flertalet af våra andra
franska elementarböcker har detta arbete däruti, att det icke
nödvändiggör ett samtidigt läsande af en grammatika, utan utgör
»en bok för sig», som rätt väl ensam lämpar sig för
undervisningen i 5:te och nedre 6:te klasserna. Såsom fallet är med
de flesta elementarböcker, förutsätter dock äfven denna — och
kanske i ännu högre grad än andra — lärarens ständiga hjälp,
en naturlig följd af dess korta och koncisa form. Understundom
går författaren något för långt häri, såsom då i fråga om
uttalet viktiga undantag endast presenteras under rubriken: »Märk»,
utan att det på minsta sätt angifves, huru de ifrågavarande
orden böra uttalas. Så förekommer sid. 2 benämningen »bakre a»
och sid. 3 »klingande i», utan ett ord till förklaring af dessa
termer; det i öfrigt väl funna och koncisa angifvandet af
tidsbegreppet Passé défini (aoristen) såsom »sammanfattande
handlingens varaktighet i ett moment» (sid. 21) är naturligtvis på det
elementära stadiet alldeles för lärdt och i behof af en
genomgående förklaring från lärarens sid’a, o. s. v. Å andra sidan
saknas ej exempel på onödigheter. Att efter en veckas studium
af franska språket låta eleverna lära sig att »att icke tala»
förutom ne pas parler äfven kan heta ne parler pas (sid. 8), är
ju alldeles öfverflödigt. Vidare kunde gärna ur elementarboken
en gång för alla strykas de temligen ovanliga verben becqueter,
bourreler och harceler, som här ånyo uppträda i den gamla
sedvanliga uppräkningen (sid. 30).
Må det dessutom tillåtas mig att göra några förslag till
ändringar, därest förf, såsom jag har skäl att antaga, finner sig
föranlåten att utgifva en ny upplaga. Sid. 3 säges, att af två
på hvarandra följande »stumma Fn» det första uttalas som ö,
det andra blir stumt. Här bör nödvändigt tillfogas ett
»vanligen»; ty ofta nog är det ju det senare /t, som måste uttalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
