Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - W. Götze: Om den tyska arbetsundervisningens väsen och mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den tyska arbetsundervisningens väsen och mål. 283
tir: »De lärda — de upp- och nedvända». Ännu helt nyligen
blef dönna för lifvet fullständigt ofruktbara boklärdom skarpt
kritiserad i följande bitande vers i en bekant tysk skämttidning:
»Om taket än i lågor står
Och faran är som störst,
Den lärde dock rådfråga får
Om eld sin ordbok först».
Från denna den abstrusa boklärdomens missriktning har vår
tids vetenskapliga bildning frigjort sig. Och det som utföres i
vetenskaplig riktning har äfven sin reflex i pedagogiken, i läran
om det uppväxande släktets uppfostran. Skolan följer den
andliga rörelsen i det stora kulturlifvet och återspeglar sig deruti.
Här är det Pestalozzi, som i strid mot inproppningssystemet med
böner och hot fordrar och ändtligen genomför åskådningen för
barnet. I striden härför segrar han öfver den mekaniska
slentrianen, reformerar han folkskolan. Ty det är icke blott ett nytt
undervisningsämne, åskådningen, som han lägger till de
förutvarande: riej, äfven hela den öfriga undervisningen genomtränges af
den grundsatsen: undervisa åskådligt. Den af Pestalozzi fordrade
åskådningen är icke blott ett undervisningsämne, utan en princip,
som omgestaltar pedagogiken.
Och arbetsundervisningen är blott en ytterligare konseqvens
af denna grundsats. Vi förblifva icke stående vid blotta
åskådningen, utan göra denna till erfarenhet. Arbetsundervisningen
är intet annat än en stegrad och städse sig utvecklande
åskådningsundervisning, ty genom den blir barnet icke fritt derifrån,
under det att den blotta åskådningen äfven med bilder kan
be-drifvas verbalt och utan att barnets intresse dervid väckes. Det
vardt icke Pestalozzi förunnadt att draga dessa konseqvenser af
sin pedagogiska reform, men vägen dertill har han tydligen visat.
Fröbel, hans lärjunge, har först inslagit på densamma, och hvad
han gjort för den tidiga barnaåldern det fortsätta vi för
skolåldern; detta är målet, mot hvilket tyska föreningen för
arbetsun-dervisningen för gossar sträfvar. Så kommer man då från
er-farenhets/ZÄ^rwA^z»^ till erfarenhetsz/^wj^Ä/.
Och just så som den genom åskådlighet påverkade
reformen i undervisningen i dubbel mening var verksam som princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
