Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - F. Palmgren: Om åskådningen vid undervisning i moderna språk vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om åskådningen vid undervisningen i moderna språk. 379
språket; tekniska termer från olika sysselsättningar och yrken;
den bundna formen och den obundna. Ansluter sig så härtill
synonymiken — ett fält som, för att väl odlas, ställer stora kraf
på lärare och lärjunge, då ha vi i sanning nog af nutidens språk
— vi behöfva ej gå öfver ån efter vatten.
Den nyblifne studenten skall, om han egnar sig åt det
praktiska lifvet, snart med tacksamhet erfara hvad skolan i detta
afseende skänkt honom. Den blifvande vetenskapsmannen skall
vara skolan ej mindre tack skyldig, om hon gifvit honom en
fast grund, på hvilken han tryggt kan bygga vidare. Har han
en gång i klar åskådning sett det närmast liggande skedet, då
lyser honom skarpare i ögonen, än eljest vore möjligt, det skede,
som föregår.
Måste också under öfversättningstimmarne nödig hänsyn
tagas till nu nämda särhållanden, erbjuder dock stilgenomgången
rikare tillfälle härtill. Som en första ledning för lärjungen, då
han själf skall redogöra för lärarens rättelser särskildt med
afseende på valet af ord och uttryck, torde en af läraren upprättad
schematisk öfversigt af hithörande kategorier vara af rätt stort
gagn. I detta schema bör ock lämnas rum för kategorierna
formlära och syntax. Lärjungen inför på vederbörande ställen
fel och rättelser och motiverar de senare. Sedan nu genom
denna skolning, lärjungen vant sig att lätt skilja mellan
kategorierna, bortfaller schemat. Alla fel, af hvad namn de vara må,
markeras i stilboken med olika tecken, hvilka på schemat ha
sin motsvarighet. Att såsom fel endast markera sådant, som
lärjungen bör veta på grund af hvad som förut blifvit
genomgånget, är väl att betrakta närmast såsom betygsättning för flit
och uppmärksamhet. Det som enligt denna senare princip ändras,
men ej markeras i kanten som fel, blir för eleverna ’bara ett
glosfel’ eller ’någonting som inte just är så bra’, och hvarvid
ingen särskild vikt behöfver fästas. Hur föga de sentera
artolikheten mellan felen, framgår af den tabell öfver egna och
kamraternas fel som man ibland hos en och annan finner på
permen till deras stilböcker. De därstädes anförda summorna
figurera ej såsom t. ex. 3 V 5— 4 obs., utan reduceras utan
vidare till 51 2 V (hvarvid de 4 obs. försvinna). Tydligt är att
en dylik klumpberäkning ej främjar särhållandet och
åskådligheten af de olika kategorierna.
Vid ingen art af öfningar löper för öfrigt åskådningen större
fara att förryckas än just vid stilskrifningen. Fasthåller man
såsom riktig principen att lärjungen endast bör göra bekantskap
med språkföreteelserna i deras korrekta form, så kan det vid
ett första betraktande tyckas som innebure skriföfningarne en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
