Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Axel Lindqvist. Tage Nørregård. Dansk grammatik - Vilh. Vessberg. Foredrag om historieundervisning holdt ved mødet paa Hindsgavl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 3
Formläran-syntaxen slutar med adverben; prepositionerna
och konjunktionerna äro icke behandlade. Förf. har väl ansett,
att ordböckerna giva tillräcklig upplysning om dem. En
fullständig uppräkning av dem i grammatiken vore också överflödig,
men lämpligen kunde sådana ha upptagits, som sakna etymologisk
motsvarighet i svenskan, ss. hvis, dersom,fordi, efterdi eller i danskan
ha annan betydelse än i svenskan: naar även med kausal och
konditional betydelse; medens med adversativ; saasom och siden
även med kausal: Han kunde ikke komme, saasom han den Dag
ikke var i Byen.
I kapitlet om verbet hade bort framhållas, att utvecklingen
från s. k. opersonlig till personlig konstruktion gått längre i
danskan än i svenskan (jeg synes, jeg fattes, jeg mangier,jeg lyster
noget) och kanske även, att tendensen att göra det
personbe-tecknande ordet till subjekt i en passiv sats i danskan gör sig
mycket starkare gällande än i svenskan: der er jeg lovet Arbeide;
han blev anvist Bolig; han bliver let ad; han vil gerne leegges
moarke til; gid du times en Ulykke!
En olikhet mellan de båda språken, som kanske också bort
påpekas, är vidare danskans användning av jo som negation,
ofta som pleonastisk sådan: Hun er ikke saa syg, at hun jo nok
endnu kan blive rask. Der gik ikke en Uge förbi, uden at jeg jo
(eller jo ikke) traf ham. Intet er saa galt\ at det jo (eller ikke
eller jo ikke) er g o dt for noget. —
Förlaget är värt erkännande för papper och tryck.
Axel Lindqvist.
Foredrag om historieundervistiing holdt ved modet paa
Hindsgavl sommeren 1926. Gyldendalske boghandel.
Koben-havn 1927.
Samlingen upptager sex föredrag, fyra danska, ett norskt,
ett svenskt. Cand. mag. C. P. O. Christiansen talar om
historieundervisningen i folkhögskolan. I Danmark intager ju historien
sedan Grundtvigs tid den centrala platsen i denna skola.
Undervisningen vill introducera ungdomen i nutidslivets yttre
förhållanden, föra in den i fäderneslandets liv och ställa den inför
skiftande tiders livsåskådning och största personligheter. Den
danska folkhögskolan bygger på kristen grund och betraktar
historiens förlopp icke såsom ett tillfälligheternas spel utan
såsom underordnat en högre plan, men andan i dess
historieundervisning är dock icke konfessionellt begränsad. Dr phil. Yilh.
Lorenzen redogör för kombinerade geologisk-historiska utflykter
under två facklärares ledning och ger många goda vinkar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
