- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiofjärde årgången. 1928 /
91

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Foredrag om historieundervisning holdt ved mødet paa Hindsgavl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 2 3

allt man kan iakttaga på en sådan färd. Han tänker sig en
årlig utflykt på en till två dagar med varje gymnasieklass. Rektor
Herluf Möller ger en av äkta danskt lynne präglad framställning
av historieundervisningens medel och mål, grundad på hans egen
stora praktiska erfarenhet och med en mängd ypperliga exempel,
ofta lustiga »husketricks» o. a. Han betonar först och främst
vikten av att lärjungarna tidigt inhämta ett nödvändigt minimum
av kronologi för att kunna hålla tillsammans kunskaperna. Det
ivras med rätta mot för många namn i historien, men driven för
långt, så att historien blir »anonym» så att säga, är denna
tendens icke i lärjungarnas intresse. Detsamma gäller om bestämda
årtal, det är lättare att lära sig sådana än att icke göra det, de
äro som milstolpar, som visa, hur långt vi äro komna, och
underlätta orienteringen. Kartans betydelse som ett
utomordentligt hjälpmedel framhålles med rätta. Analogier äro berättigade:
att vi känna igen nutidens storpolitiska och ekonomiska
spörsmål i äldre tider, skänker dessas historia aktualitet. Synkronistiska
översikter äro nyttiga, och man bör använda varje lämpligt
tillfälle att framhålla historiens kontinuitet. Behandlingen av de
stora personligheterna är en svår sak; minst gäller detta om
statsmän, fältherrar och andra som gripit aktivt in i utvecklingen,
men konstnärer, diktare, vetenskapsmän? Här möta
oöverkomliga svårigheter, även om icke alla dylika storheter äro lika
otillgängliga. I det hela måste detta stoff dock ställas inför en
reduktion. Jag måste förbigå många förträffliga anvisningar, t. ex.
värdet av. att förklara namn på platser och folk, låneord m. m.,
att gå grundligt till verket med läsning av historiska källskrifter,
att icke försumma den gamla goda seden att läsa högt för
lärjungarna. Försök med smärre självständiga uppgifter kunna
göras. Till slut framhåller förf. behovet av goda bildsamlingar,
ej blott ljusbilder och väggtavlor utan även bildhäften med
upplysande text. Ett aktuellt ämne behandlas av rektor Maria
Nielsen: Retningslinier for historieundervisningen i gymnasiet.
Enighet kan väl anses råda därom^ att samhällslära bör ingå
som ett viktigt led i undervisningen och att lärostoffet för
närvarande är för stort, men f. ö. äro nog meningarna delade, och
man kan ifrågasätta, om absolut enighet är nödvändig; säkert
kan man utan att skada undervisningen som helhet giva den
enskilde läraren rätt stor frihet. Det talade ordet bör spela en
stor roll, ehuru det icke är alla lärare, som ligga för denna
metod. Förhör, sammanhängande framställning av lärjungar,
förklaring och fördjupande av svårfattligt stoff och slutligen
diskussion om problem mellan lärare och lärjungar, särskilt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:53:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1928/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free