- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
117

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Hemlands-scener

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

— Mamma, goda mamma, — bad hon, — se
efter hvem det är!

Just som fru Althea steg upp, hörde man tydligt
lifliga röster i förstugan, och i nästa minut salsdörren
öppnas och en välljudande karhöst yttra:

— Kanske måste man först bereda henne på min
ankomst, innan jag går in?

— Det... är . . . han ... O, lät honom komma!
— utbrast Adéle, utsträckande båda armarna, i det hon
föll i häftig gråt. Barnet vaknade och började skrika.

— Sansa dig, mitt barn! — bad fru Althea,
skyndande fram till henne. Archiatern steg hastigt upp, tog
ett ljus och gick ui i salen.

Nu hördes flera röster om hvarandra, och deribland
en späd, qvinlig röst.

Adéle ville lägga sitt barn till sitt bröst för att tysta
detsamma.

—■ Inte nu, medan du är sa upprörd! — yttrade
fru Althea bestämdt, öppnande en tapetdörr och kallade
sköterskan, som genast kom in och tog barnet.

—■ Hvarför . . . hvarför . . . kommer han icke? . . .
Jag vet ju .. . jag vet ju . . . att han är . .. här! — Hon
fortfor att gråta. — Mamma ... af barmhertighet . . .
öppna dörren och bed honom komma in!

— Ja, ja, om du lofvar att lugna dig.

Just som gumman stod i begrepp att taga i låset,
hörde hon huru man utifrån vred om detsamma, dörren
gick upp och Ragnar Bergenstrahl inträdde.

Gif... gif mig henne! — bad hon med qväfd röst,
visande på flickan, — jag vill sjelf! . ..

Sköterskan räckte henne den lilla och aflägsnade sig
instinktmessigt; fru Althea, torkande sig helt oförmärkt i
ögonen, smög sig äfven ut.
i Den unge, kraftfulle krigaren nedföll på sina knän

vid sängen, tryckande hennes händer mot sina lappar,
sin panna och sitt hjerta.

Läggande barnet i hans famn, sade hon med
låg röst:

— Se här, hvad jag har åt dig! Välsigna henne!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free