- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
299

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Sex år senare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

299

tillräcklig förmögenhet. Egande sitt hem hos
fosterföräldrarna, bebodde hon samma rum som Marianne Osbahr,
och del roade henne atl utveckla och utbilda denna
sednares själsförmögenheter.

Då Ursula blef lagligen skild från Gabriel, återkom
Max Osbahr (som tagit afsked ur preussisk krigstjenst)
till fäderneslandet. Han egde ingen jordisk penning alt
erbjuda sin trolofvade; enligt archiater Hertz’s förslag,
etablerade sig de unga i en af foslerfadreu enkom för
dem inredd och iordningställd flygel. Max blef sin
fosterfaders inspektor och uppbar sin årliga, rikliga lön.
Han och hans ursula hade varit gifta fyra år; tvänne
små barn hade närmare tillknutit deras ömsesidiga,
innerliga förbund.

Åratal försvunno innan det spända förhållande, som
egde rum mellan dem och Gabriel tog en annan
vändning; följande Henriks råd, förelog den sednare slutligen
en utrikes resa; återkommande efter tvenne ärs förlopp,
arrenderade han den domsaga, hvars förordnande han
innehaft : hans affärer voro tillföl je af den omnämnda
oväntade gåfva han för några år sedan moltog af en döende,
hvilken hos honom slod i förbindelse, ganska goda.

Hans lynne var fortfarande dystert och det agg han
bar till Max, ingalunda försvunnet ur hans hjerta.
Meran en gäng mottog fosterbrodren lydliga bevis på hans
mot sig afvoga sinnesstämning; med sitt veka sinne led
han deraf och sökte en öppen förklaring, som efter
vanligheten innebar ingen upplösning, och blef således föga
tillfredsställande. I hemlighet blygdes han öfver sitt
förhällande, men egde en dryg portion af den falska stolthet,
som förbjuder oss ett öppet erkännande af våra fel. Tiden
nöter dock de flesta intryck, både dem vi af händelserna
och af våra egna förfelade onda gerningar mottaga.
Förunderligt nog drifvas vi stundom dit vi aldrig ämna oss;
föregående sommaren hade Marianne Osbahr i den äldre
friherrinnan Bergendahls och fröken Stassas sällskap,
vistats en termin vid den inom provinsen belägna Lunds
brunn; Gabriel var ock en af brunnsgästerna. Under
fyra veckors daglig sammanvaro upptäckte han hos henne
många älskvärda egenskaper, som han under sina en gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free