Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
las — lemnade han mig en sista
hels-nlng till sin moder och syster och en
lock af sitt h&r. För att icke förlora
hvad han anförtrott mig, insydde jag
det i en pung och bar det som en
amulett. Jag hade sett. att man ej
fråntog någon en sådan...
Den unga sköterskan, som förut
varit så munter, satt nu helt sorgsen
och lyssnade. Hon hade till och med
tårar i ögonen. Hon har ett godt,
känsligt hjerta, tänkte Erik Berg.
Han fortfor:
— Hans mor och syster äro
underrättade om hans död, ty dels skref han
ett bref. som läkaren afsände, och dels
tillkännagafs hans namn i rapporten.
Jag skulle icke ha kunnat bära ett
sådant olycksbud — det Jag bär är
mera eti tröstens. Jag hoppas att snart
kunna framföra det. A propos, ni vet
kanske, om det är mycket långt dit
... jag känner icke alls till gatan ...
XX avenue... nummer 00...
— Och... och... namnet?
framtvingade den lyssnande med pinsam
ansträngning, men dock knappt
hörbart.
— Mrs J. T. Howard.
Det såg ut som skulle den unga
damen svimma, och den sjuke, trots sin
matthet, for förskräckt upp från
stolen — men sjönk bleknande tillbaka
i-gen. Det återgaf ögonblickligen den
unga damen hennes krafter, när hon
fick se hans svaghet. Hon var nu åter
sköterskan som icke hade en enda
tanke på sig sjelf.
— Ni får inte anstränga er mera,
sade hon lugnande. Ni har talat för
mycket... Men... men-... säg mig...
hette er vän Frank Elliot Howard?
— Ja... och ni... är?
— Hans syster Lillian... Men nu får
ni icke tala mer.
Hon fälde sakta, försigtigt tillbaka
stolen, och den sjuke somnade af
matthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>