Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Itrigebjelten Hnöereon.
Det var just 1 hurra-dagarne efter
det spansk-amerikanska krigets slut
som Charlie Peterson, sedan han l&tit
sända efter en “pitcher" och tändt sin
•‘corncob”-pipa, började:
Hvem tror du jag träffade
häromdagen? Jo, Anderson, du! — Hvilken
Anderson? — Ack, den Anderson som
gick ut i kriget, vet jag. Du mins väl
honom, snickar’n, som rummade hos
missis Larson och bordade hos missis
Olson och gick med Lovisa en tid.
Han har varit pä Cuba, och nu är han
hemma igen.
Anderson är en hjelte numera — det .
och ingenting mindre.
Det oaktadt är han icke högfärdig.
Jag fick vara tillsammans med honom
en hel eftermiddag i förra veckan och
fick bjuda honom p& s& mycket bier
jag ville och förm&dde. Derunder
talade han om för mig mängt och
mycket frän kriget, hvilket kom mig att
få ögonen öppna för en del af all den
lögn som likt en tät dimma insveper
vår verld.
Hvem tror du det var, som förstörde
amiral Cerveras flotta utanför
Santiago? Schley? Jo, i helskutta! Det
var Anderson, du. Han talade sjelf
om, hur det gick till.
Den spanske amiralen låg. som du
kanske har hört, med sin flotta i
Santiagos hamn, som liknar en butelj.
Han kunde icke annat, ty en mörk natt
hade Anderson korkat buteljen.
Utanför låg den amerikanska flottan —
under Andersons befäl — på lur. De
ville, att Cervera skulle komma ut; ocb
Cervera, han ville komma ut. Men
ingen kunde få sin vilja fram, ty
Anderson hade korkat buteljen.
Det såg verkligen ut, som skulle det
bli alldeles stopp med kriget.
McKinley var utom sig af förtviflan, och
drottningen i Spanien höll på att få
hysteriska anfall. Då var Anderson
framme igen och räddade situationen.
En annan mörk natt tog han ut
korken ur buteljen.
Det var Anderson som tog den
spanske amiralen till fånga. Han smög sig
bakom honom och satte krokben.
Sedan kastade han en säck öfver hans
hufvud, band om säcken och knöt tvä
säkra knutar samt bar honom ombord
på den amerikanska flottan. Då
hurrade Sampson och Schley för
Anderson. Hela flottan h(irrade för Ander-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
