Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
son. Alla hurrade för Anderson. Till
och med Cervera och spanjorerna
hurrade fdr Anderson.
Sedan förde Anderson kriget till
lands. Hvem tror du, för öfrigt, det
var som ledde operationerna mot
Santiago? Shatter? Ja, till namnet, ja!
Men i sjelfva verket var det nog
Anderson, äfven der. Han gaf Shafter så
kallade “pointers” och påtade honom
sedan skälmaktigt i magen med de
orden:
— That’s the way to do it, old man!
Vid stormningen af San Juan var
det Anderson som stormade värst. Vid
det tillfället var han en rigtig orkan.
Du har hört att det p& toppen af
kullen fans ett blockhus och att det blef
taget. Det var Anderson som tog det.
Under det amerikanarne lågo i
skyt-tegrafvar utanför Santiago, smög sig
Anderson, förklädd till grefve Calle de
Cuba grand af Spanien, och kusin till
Kristina Nilsson, grefvinna Casa
Miranda, om qvällarne in i staden och
ut-öfvade kurtis med general Torals
huspiga. Af henne fick han de spanska
fälttågsplanerna, som hon hittat under
sängen, när hon städade i generalens
sängkammare. Hon trodde, att det var
mönster för ett bluslif och tänkte
gömma papperen i sin “trunk”, men då
Anderson fick se dem liggande pä
köksbordet, såg han genast hvad det
var och tillbytte sig dem för sex
brännande kyssar.
Med fälttflgsplanerna i Andersons
ego fans det naturligtvis ingen annan
råd för general Toral än att
kapitulera. Han skulle hafva varit
sprittande galen, om han gjort något annat.
Sedan var det Anderson som
hissade den amerikanska flaggan i
Santiago. Har du läst om att det skulle
hafva varit en annan person? Det måt-
te ha varit tryckfel. Anderson kunde
bevisa att det var han, ty han hade en
liten stump af flagglinan med sig som
minne. Äfvensä hade han en stump af
fru generalskan Torals klädlina, som
han fått af sin lilla amoretta,
huspigan. Han kunde icke bestämdt svära
på, hvilken stump som var flagglina
eller hvilken klädlina, eftersom de
voro precis lika och han haft dem i
samma byxficka under bataljen vid El
Caney. Emellertid var den ena det
ena och den andra det andra.
Ha tidningar låtit förstå, att general
Weyler var 1 Spanien under kriget och
att Havana aldrig blef intaget? Kors,
hvad tidningarne kunna ljuga!
Weyler var i Havana hela tiden,
ända till dess Anderson kom och fördref
honom. Han satt I palatset och skulle
kanske ha suttit der än i dag, om icke
Anderson sparkat undan stolen för
honom. Derm ed störtades Weyler.
Att Havana blef intaget eger nog sin
rigtighet. fast det har blifvit hållet
hemligt af politiska skäl. Staden blef
till och med intagen från tre sidor.
General Lee — och Anderson —
nalkades från landsidan, Sampson — och
Anderson — från sjösidan, och
Theodore Roosevelt — och Anderson —
sänkte sig ned från molnen i
örlogsbal-long. Alla tre — och Anderson—
träffades midt på stora torget
— Well — here we are, sa’ general
Lee.
— Happy to meet you, sa’ Sampson.
— Let’s go and have a smile,
föreslog Theodore Roosevelt.
— I second the motion, sa’
Anderson.
Ceremonierna vid detta tillfälle voro
ytterst imposanta. Derpå flyttades
Co-lumbi ben till Spanien och Cuba var
fritt från det spanska oket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
