Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur „Regina von Emmeritz“ - Scener ur andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURSTEN.
Om lifvets väg, min kung, till fall, till seger leder,
Betyder föga, blott det är en väg af heder.
Den siste af min ättr som bär ännu ett svärd,
Jag falla vill, mitt namn och mina fäder värd.
Gå, krossa denna barm, som ni min mur har krossat,
Gå, grusa denna borg, som seklers strider trotsat;
Med jorden jemna den; bygg er en thron deraf; —
Min ära blomstrar dock med gräset på min graf.
KUNGEN, mildt.
Min furste, ädle prins! Räck mig er hand att stöda,
Ej en besegrad mer, dömd att förhånad blöda,
Men segrare. Ty hvad på jorden emotstår
Så högsint äras språk i glans af silfverhår!
O att hvar riddersman i Tysklands sköna dalar
Må tala detta språk, som ni, min furste, talar;
Då stode godt vår sak.
Regin as hand sjunker från dolken.
FURSTEN.
Då stode ni ej här.
KUNGEN.
Väl möjligt. Jag ej här — och Ferdinand ej der.
Men ni är sårad! — Hit, min läkare! — Ni blöder...
Förbind hans durchlaucht fort!
En läkare framträder ur sviten och förhinder furstens arm.
Konungen biträder dervid.
REGINA, å part i yttersta spänning.
Du hat, du hat som glöder,
O gör mig blind! O gör mig döf!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
