Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitet 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hittills hade likväl intet varit i sigte, men nu
tillkännagaf rorsmannen, att han såg hvalrossar på ett håll,
som han med handen utvisade. I denna riktning sågos
på isen två små svarta punkter, hvilka ett ovant öga
på ett så ofantligt afstånd aldrig skulle upptäckt och
än mindre hos dem kunnat spåra den ringaste likhet
med djur. Jägarne påstodo emellertid, att det var
två sofvande hvalrossar på ett isstycke, och vi fortsatte
rodden en stund, i afsigt att kunna bedöma, huru
långt in bland drif-isen djuren lågo. En kort
rådplägning hölls om den genaste och lättaste vägen att
komma dem på lifvet: vi valde att gå in i en öppen
ränna eller bugt i isen, vid hvars slut det återstod att
söka sig fram mellan isstycken omkring 100 alnar, för
att komma inom skott- och kasthåll. Ännu i början af
den hastiga färden genom rännan hade djuren för våra
ögon ej annat utseende än af två gulbruna oformliga
klumpar. Plötsligt stucko tvenne hvalrossar helt nära
båten upp sina hufvuden öfver vattenytan, med sina
två långa, hvita, från munnen nedskjutande betar. En
del af sin trinda kropp höjde de ur vattnet,
betraktade båten, och döko åter hastigt ned med hufvudet
förut. Efter några ögonblick kommo de åter upp, men
det ansågs bäst att ej förfölja dessa, för att icke
tilläfventyrs skrämma dem, som först utsetts till byte.
Emellertid hade vi kommit dessa så nära, att
harpuneraren upphörde att ro, fästade linan vid harpunen
och stack denne på sin stång. Härunder stod han i
fören och tecknade med handen den väg han önskade
att båten skulle styras. Högst få ord, blott de
nödvändigaste yttrades, helt ljudlösa smögo sig de åtta
»mufflade» årorna genom vattnet, och tyst, men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
