- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
133

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nära Nordostlandet, och fick derunder pröfva hela styrkan
af stormen från stratet. Temperaturen föll till — 1°,
och sjögången, som redan förut var svår, tilltog
alltmer. Då ingenting vanns med att hålla sjön och slita
segel, sökte hon sig åter in i bayen under Cap Foster,
hvarifrån hon utgått, och ankrade der kl. 1 på morgonen
den 3 Juli.

Aeolus hade kort efter Magdalena lyftat ankare och
bogserat till vikens mynning. Här lade han sig för
isankare vid en grundis, för att afbida sin fångstbåt,
som på morgonen utgått. Den återkom först kl. 6 e. m.,
och kl. 11 om aftonen gick Aeolus till segels, styrde österut
till midt framför Heenloopen Strat, men som vinden
och tjockan redan då voro så starka, att man ej gerna
kunde våga att segla vidare i det obekanta och trånga
farvattnet, vände han åter vesterut kl. 1 1/2 på natten, och
då vinden alltmer tilltog, beslöts att återgå till förra
ankarplatsen, dit han kl. 4 på morgonen styrde upp
för att ankra bredvid Magdalena. Aeolus stötte dervid
på grund men utan skada, och blef kl. 7 1/2 flott igen
med tidvattnet. Nu lågo således åter båda fartygen
bredvid hvarandra i samma vik, men å ingendera sidan
var återseendet gladt, ty våra försök voro äfven nu
förfelade. Den sydostliga stormen fortfor hela dagen
och höll oss qvar. Himlen var klar, men öfver
Nordostlandet och sundets mynning låg, såsom vanligt, en
tät tjocka. Ändtligen den 3 Juli vid middagstiden
började dimman och stormen i sundet något aftaga,
Aeolus kunde åter lyfta ankar och med refvade segel
styrde han med god fart norrut, men efter något mer
än tvenne timmar, vände han åter för packisen, som låg
ifrån Shoal Point, Nordostlandets vestligaste udde, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free