- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
463

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 17

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blott några få. På landets höjder hafva således lifvets
vilkor en gräns. Man frågar då med skäl: huru förhåller det
sig i hafvet? Hvar är den punkt, der dess djup är så
öde som de högsta fjellens toppar? Liksom på fastlandet
de olika regionerna aflösa hvarandra, så äfven i hafvet.
Under strandbrädden med sina tångarter och sina egna
snäckor, musslor, crustaceer och andra hafsdjur, följer
de storbladiga Laminariernas bälte, derunder ett tredje
till v. p. 120 fot, och ett fjerde ännu djupare, och man
kan beteckna hvarje bälte som ett hem för en mer eller
mindre egendomlig fauna. Men härvid är tillika
bottnens beskaffenhet i hög grad bestämmande. Klipporna
och sanden hafva helt andra invånare än lerbottnen.
Bildad af oorganiska delar, som till en stor del äro
småningom nedslammade och ständigt nedslammas från det
närbelägna landet, omarbetas och förfinas denna bottenlera
alltjemnt af de otaliga djur, mollusker, maskar,
echinodermer, som genomplöja den, oupphörligt sluka den och
gifva den ifrån sig sedan de tillegnat sig hvad af
organiska närande ämnen den kan innehålla. Sådan är för
det mesta bottnen af våra haf der vi känna den, och
denna lera, finare ju djupare och ju längre från land,
tyckes betäcka största delen af bottnen, mellan dess
uppstigande klippor.

Med uppmärksamhet har man granskat hvadhelst
som blifvit bragt i dagen från dessa hafvets olika djup.
Vid Norges vestra kust, i dess djupa fjordar och i
Nordsjön långt från land, äro ställen sedan länge bekanta,
der fiskaren med sitt redskap ej sällan tillfälligtvis får
upp från 1,200 till 1,800 fots djup ansenliga koraller af
slägtet Oculina, stora buskar af Gorgonia lepadifera och
det manshöga Alcyonium arboreum, och på dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free