- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
464

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 17

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stråldjurs grenar lefva actinier, bryozoer, mollusker, maskar,
echinodermer. Den bekante polarfararen Sir John Ross
omtalar huru han i Baffins bay lodade med sin »deep-sea
clam», som tog botten »correctly» vid 6,000 fot, och
medförde fin lera med maskar, och insnärjdt i linan vid
4,800 fots djup var ett Astrophyton af två fots diameter,
och en annan gång en liten sjöstjerna. Och ej endast
djur af lägre ordningar lefva i dessa djup. Vid
Grönland fiska Eskimoerne på mera än 2,000 fot en art flundra,
Pleuronectes pinguis, vid Norge fångas kungsfisken på
ett föga mindre djup, och i Medelhafvet en Lepidoleprus.
Det väcker derföre med skäl förvåning att man en tid
var böjd att antaga djurlifvets gräns mot djupet vid
1,800 fot, — vextlifvets ligger långt derofvan. Och
mycket betydligare än några vi hittills anfört äro likväl
de sänkningar i Atlantiska hafvets botten man i våra
dagar upptäckt, der t. ex. engelska kaptenen Denham,
mellan Tristan d’Acunha och Buenos Ayres lodade 46,000
fot, det är som två gånger Chimborazos höjd.

I många delar af oceanen gjordes, på sednare tider,
med omvexlande framgång och säkerhet försök att
upphemta något ur deras djup, och det mesta af det som
fanns öfverlemnades åt Ehrenbergs granskning. Utom
en mycket ringa mängd af oorganiska delar var det
alltid mikroskopiska eller mycket små Rhizopoder, som
utgjorde ända till nio tiondedelar af det hela, kalkskaliga
Polythalamier och kiselpansrade Radiolarier. Sådan var
äfven den massa, som vid den första undersökningen af
den atlantiska telegrafkabelns bädd upphemtades från
14,000 till 15,000 fot, sådana äfven flera andra prof
från andra delar af atlanten och stilla hafvet. Men der
är numera att anse för visst, att de Radiolarier, hvilkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free