Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 69 —
af gudar, som den dyrkade1, få vi väl ändock icke tänka
oss, att öfverallt samma gudaväsen tillbådos under olika
namn. Att understundom så varit förhållandet, är väl
obestridligt. Exempel härpå erbjuda ju de kvinnliga
gudom-ligheterna, som i regel, under olika namn, representera
en och samma naturmakt, fruktbarhetens och
fortplantningens. Äfven solgudarna kunna ju erbjuda exempel härpå.
Icke ens den åtskillnad, som ligger i namnens olikhet, är
alltid för handen. Den benämning, hvarunder solen
framför allt dyrkades, nämligen Samas, återfinna vi på tvenne
ställen, i Sippar och i Larsa. Den omständigheten, att
åarnas’ tempel på båda dessa ställen hade samma namn,
tyder emellertid på att ett historiskt samband existerade
dem emellan2. Att afgöra, hvilkendera af dem prioriteten
bör tillerkännes är icke möjligt. I både Larsas och
Sip-pars beteckning ingår solens ideogram. Båda möta oss
tidigt som solens städer. Enligt en inskrift af Nabonnedos
skall Samas’ tempel, Ebarra, i Sippar ha grundats
afNa-ram-Sin 3200 år före Nabonnedos’ regering, alltså omkring
år 3750 f. Kr.3. Redan Eannatum (omkring år 4200 f.
Kr.4) nämner, att han i Ebarra i Larsa offrat åt Samas,
»den med glans fyllde konungen5». Urgur (omkring 3200
f. Kr.) nämner, att han byggt på solens tempel i Larsa6.
I Lugalzaggizi’s inskrift (omkring 4000 f. Kr.) möter oss
Larsa under benämningen »den stad som gud ëamas
älskade», Larsa-ki
tiru ki-ag
UtH-küi\
Båda dessa solens tempel äro sedermera föremål för
Hammurabis omsorger8; han fortsätter byggandet på
1 Pinches, Observations sur la Religion des Babyloniens, R. H.
R. 1891, 275.
2 Jastrow, Die Religion Babyloniens und Assyriens, 69.
8 Radau, Early babylonian History, 5.
4 Årtalen äro angifna efter Radau, Early babylonian History.
5 Radau, a. a., 80.
0 Keilinschriftliche Bibliothek, III; I, 79.
7 Hilprecht, Old. Babylonian Inscriptions 87 col. II, 33—35.
8 Jastrow, a. a. 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
