Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allas gunstling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 UK ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
att blifva bekant och vän med alla. (Jag måste, för att ej störa
den historiska gången i min berättelse, omtala, att detta skedde före
katastrofen med den gula schäsen - en händelse som gaf Kalle en
lektion i människokännedom och verldserfarenhet.)
»Hvilka der finnas?» sade Berner. »Jo, morbror och moster
och småflickorna och två pojkar, som gå i skolan. Morbror är en
mycket rar människa, redlig, ordentlig och punktlig - ack, om jag
liknade honom! Moster är en riktig matgumma, som du gör en
verklig väntjenst, om du äter duktigt med skinka och tunga. Flickorna
äro alla småungar, som hänga sig fast i din rock, utom Stafva, som
är tanig, halfvuxen; ’snipig’ och förargad öfver att hon vid 14 år
icke är fullvuxen. Der har du den familjen. Så finnes der en flicka,
hon heter Maria Paulsson; men henne får du icke kollra bort med
ditt. förb- prat och dina många konster. Du får inte en gång
sjunga ’Gumman Noach’ för henne; du skall veta^ att henne tycker
jag om och vill ha henne i fred för en sådan väderhane, som du är.»
»Jag?» frågade Kalle Fredio. »Jag?»
»Ja, just du; men det skall du lofva, att inte ställa till
spektakel.»
»Bevars! Der finnes väl folk ändå att tala med, och jag menar
alla lika väl; men tråkigt vill jag inte ha.»
»Nej bevars! Det är godt om flickor i trakten, och om du
bara inte försöker att tränga dig mellan barken och trädet, så kan
du få mycket trefligt. Du skall, om du vill lyda mig, visa litet
företräde åt en mamsell Theodora Brolander och en fröken Mathilda
von Kantmeijer, som bo i trakten och som hafva godt hufvud och
äro rätt hyggliga och snälla flickor.»
»Unga?»
»Åhja - inte så precis.»
»Vackra?»
»Åh, som folket är mest.»
»Jaså - och din flamma?»
»Både ung och vacker, den snällaste, sötaste flicka som kan
finnas. Vore icke jag fattig och hon fattig, så friade*jag genast;
men nu... Med henne får du inte tala om annat än väderleken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
