Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En spinnrock och en tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
kolossen. Det var tydligt, att han måste falla, men långt innan
detta skedde, skyndade sig de landsflyktige att nalkas franska
gränsen för att genast plantera bourbonernas »liljor», sedan den
napo-leontiska »bisvärmen» flyktat. Napoleon ändrade nämligen de gamla
franska vapenliljorna i bin. Bland dem, som nu återvände, var
äfven duc de Brienne, men han slöt sig till Ludvig och kom ej förr
till Frankrike, än då denne, »i sitt tjuguandra regeringsår», intog
den helige Ludvigs tron. Han hade således lemnat Steglin ge -
gamle grefven, papegojan, unge comte Alexander och »la belle
Gyrka». Han kunde troligen icke själf göra sig redo för, från
hvilken han skildes med största saknaden. Gamle grefven saknade han
bestämdt minst, ty han kunde ej med hans stolthet som svensk
grefve. Slägten hörde ej till korstågsadeln, och alla anor, som hade
yngre dato, ansåg hertigen för obemärktheter och deras stolthet som
narraktig och stötande. Gossen var väl rolig, men äfven han hade
något af slägtens stolthet. »La belle Gyrka» kunde ej tala franska
- alla hade sina fel, utom papegojan, som var så lik salig
hertiginnans papegoja.
Hvartill tjena dylika målningar från försvunna tider? Den ena
går in i glömskans rike efter den andra. Slägte efter slägte, med
sioa få karaktärer och sin massa af karaktärslöshet - de vise, de
snillrike vandrarne och de dumma gå alla bort att hvila ut i
Ö
syskonsäng.
Så hade gamle grefven gått in i det tysta och gamle
trädgårdsmästaren äfven och många med dem, men Alexander von Stegling
var löjtnant vid hästgardet, och mormor var gift och hade ett par
flickor. Papegojan lefde, men var nedflyttad till portvaktens enka,
der hon ännu liksom fordom klättrade på sina pinnar och pladdrade
franska.
Löjtnanten grefve Alexander von Stegling for några år omkring
i Europa. Han lärde sig beundra konsten och njuta af dess alster
i Italien, ty luften der är sådan, att man inandas konstsinne, och
den beqvämaste af all lärdom är den, som inhämtas utan annat
besvär än att dra andan, hvartill man af naturen är nödd och tvungen.
Han kom till Paris och påminde sig då duc de Brienne - den
olycklige flyktingen, som i flera år bott på Steglinge och som lekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
