- Project Runeberg -  Ur Onkel Adams portfölj. Efterlemnade skrifter i urval /
315

(1889) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett namn och en firma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inte ett fnask säger jag – som Hörner och William; men jag
tänker – ja, förbanna mig, tänker jag ej en smula, eller ditåt.»

»Du måtte väl aldrig vilja påstå, att unga Löfgren kommit på
någon sorts balans – en så hygglig yngling. Hade jag haft tio
döttrar, så skulle han ha fått dem allihop», yttrade fru Svenson, med
hetta. »Det är bara gemena menniskor, som säga så – och jag vill
tro, att du inte blandar dig med dylikt pack. Hjälpte han mig inte
på med min kappa på soaréerna och vid sista konserten, då den här
spelmannen, hvad han hette, spelade på den stora fiolen på
rådstu-salen. Alltid var han påpasslig – och såg så bra ut dessutom.»

»Jaha – jaha – violoncell», anmärkte den rike inspektören,
»ja, man säger så; ty ingen kan begripa, hvarför han så plötsligen
lemnade tjensten och reste sin väg. Det ser ut, som han blifvit
bortkörd – men då skulle Hörn er inte tiga dermed – eller uppsagt
tjensten, och det var dumt af Löfgren, som hade sina tretusen
riksdaler per år – ty den summan snyter man inte ur näsan heller.»

»Åh! Det kan vara något helt annat», yttrade gumman, som
från sin ungdom hade en traditionel kunskap om kärlekens makt.
»Det kan vara som så, att unga Löfgren förgapat sig i mamsell
Gertrud och hon förgapat sig i Löfgren, ty vackra äro de bägge två
– just ett par söta människor.»

»Nå ja, det vore ju på sin plats, att Löfgren fick flickan och
fortsatte firman», inföll inspektören; »ty lika passar bäst för lika,
sade alltid salig grefven på Linnebåga, der jag var inspektor, innan
jag gifte mig och flyttade till Mosshult. Lika passar bäst för lika
– en köpman och en köpmansdotter.»

»Tror du det? Men jag vet, att Hörner sträfvar efter att få en
orden – inte Vasen förstås, ty den är inte god nog för en köpman
nu för tiden, utan Nordstjärnan, som skall vara förnämligare, förstås.
Ja, de säga, att han gerna skulle kosta på sig tiotusen, om han fick’na,
– och derför, säger ock fru Gröndahl, som sköter hushållet, så skall
Gertrud gifta sig med unga baron Meyerheim, som är son till
generalen – och så kommer stjärnan; men fru Gröndahl säger, att
mamsell Gertrud inte tål unga baron, som dock inte ser illa ut, fastän
han är en liten parfvel mot herr Löfgren; – men inte är den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portfolj/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free