Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En glad själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN GLAD SJÄL. 355
hoppningen» att bli landtbrukare. Allt är ställdt på framtiden, och
föräldrar vilja hellre ha en fågel i hand än tio i skogen.
Sedan råkade jag både gubben och gumman. Jag gick hela.
förmiddagen med gubben omkring på gärdena, och du kan ej tro,
huru vackert jag talade om gödning, plöjning och peruguano.
Gubben, majoren, är af gamla verlden och kan lika litet med
konstgödning som med det nya representationsförslaget. Du kan lita
på att jag var nitisk i att gå illa åt hans excellens de Geer och
baron Gripenstedt och att tala om ärtsådd och jordspindlar och för
jordbruket gagneliga fåglar och med ett försvarstal för räfvarne, som
hufvudsakligen lefva af råttor - om hvilket jag läst i böcker. Jag
visste, att gubbens enda nöje var jagt.
Således allt väl klareradt på den sidan! På eftermiddagen tar
jag ihop med gumman. (Fortsattes i eftermiddag; ty nu ringer det
till middag, och en pigslänga förkunnar,, att »löjtnanten skall vara
god stiga ner».)
»Bevara mig, tar ej Axel sig en middagssup!» sade gumman, då
jag försäkrade, att jag aldrig smakade spirituösa, utom då jag förkylt
mig. Jag hade en gång vid ett dylikt tillfälle druckit två glas punsch
och blifvit så sjuk, så sjuk. Gummans anlete klarnade, ty hennes
käre gubbe hade i ungdomen just varit en rummelkult, till dess hon
omvändt honom och kommit så långt, att han fick en sup till målet
och var nöjd.
Min dygd, käre bror, förtjuste gumman, och sedan jag vid bordet
utbredt mig öfver frökentiteln och aftonbladsfröknarna och hela den
reformen och talat om en fredlig politik och hjältemod, när det gällde
- kommunalstyrelsen och de ökade utgifterna, samt låtit förstå, att
folk ändå var folk och pack var pack - hade jag både far och mor
på min sida. Rosalie skrattade skälmskt. Hon förstod mycket väl,
hvarför underlöjtnant Axel Gyllensporre i andlig måtto framställde
sig som en fotografi af de gamla på Heby.
Hon smålog - hon såg skälmskt på mig - vi äro således i
hemligt förstånd med hvarandra. I morgon friar jag, ty Rosalie
älskar mig - hon ser på mig förstulet - jag känner på mig, att
hon, då jag ser bort, betraktar mig. Åh ja, profilen är oklanderlig.
Hon skall bli min. Mera i qväll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
