Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olika skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SKOLOR. 365
filosofi eller som kan uppläsa poemer på tre, fyra språk och som
dertill själf är »produktiv».
Fröken Olena fann själf, att hennes »Människohjärta» väl var
snillrikt, det förstås, men icke »gediget», icke genomtänkt nog. Hon
studerade derför stora mästare och läste filosofi och historia och hundra
andra ting. Först när hon hunnit till sina trettio år, uppträdde hon
med en bok om »Qvinnan». Men recensenterna voro nu helt
annorlunda än elfva år förut, och »Qvinnan» förpassades utan appell till
snusboden.
Sedan förblef fröken Olena en »misskänd» storhet, som ingen
annan hade att vädja till än sina slägtingar och efterverlden, som
skulle göra henne rättvisa. Under tiden hyste hon riktigt hat till
alla författarinnor och kunde icke ens med författare. Helst hade
hon sett, att verlden varit utan all skönlitteratur, hvilket varit bättre än
den usla, som nu erbjöds.
Dock, den litterära och snillets ära skulle vara i slägten, och
derför hade fröken Olena genom sina råd ledt fröken Bettys
uppfostran och lyckats så till vida, att Betty visste mycket och trodde
sig veta mera än mycket och att hon var rik på talanger och
»förmågor».
Kusinen, unge Adolf, var från början utsedd till Bettys man i
framtiden och in vandes att beundra henne i allting; ty det vill
exercis till att lyckliggöra en snillrik gemål. Löjtnant Adolf var en
mycket böjlig natur och skulle bli en den allra förträffligaste man och egare
af Georgsvik och den framtida, snillrika egarinnan. När man nu får
veta, att Bettys mamma var en smula enfaldig och tillika tog åt sig
allt det beröm man slösade på dottern, så har man familjetaflan
färdig.
»Det var ett ’näpet’ landskap», yttrade Betty, som nu
återkom. »Jag skizzerade den lilla vyen för att ha den i mitt resalbum.
Hvad sägs? Det lilla huset, som speglar sig i insjön; kyrkan der
borta och dessa holmar med ek och gran, som höja sig öfver vattnet;
allt detta är motiv till en tafla i olja.»
»Som du bör utföra», inföll mamma. »Professor Carleqvist sade,
att din pensel var bred och saftig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
