Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Svenske Poeter
- 12. Kristoffer Manderström
- 13. Gustaf Fredrik Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och såsom son af en ansedd och förmögen fader,
derige-nom viss om en betryggad existens, gick han den för hans
stånd vanliga bofvägen, upphöjdes efter hand till
Kammarherre, Hofmarskalk och Friherre, samt erhöll genom sina
vittra förtjenster ett rum i Vitterhets-akademien. Han
afled den 1 September 1788.
*
13.
Gustaf Fredrik Gyllenborg.
I allmänhet känner den läsande publiken blott en
ende Svensk skald med namnet Gyllenborg, ehuru detta namn
före honom tillhört trenne män, hans far, farbroder och
farfar, som på sin tid intogo ett icke obetydligt rum inom
Svenska vitterheten, nemligen Grefve Jakob Gyllenborg,
son till den bekante Apothekaren i Upsala Wolimhaus
och genom egna förtjenster skapande sin lycka och sitt
namn; den sistnämndes båda söner Olof Gyllenborg och
den ryktbare Kansli-presidenten och Riksrådet Carl
Gyllenborg, Hattpartiets chef, hvars politiska rykte bortskymt
hans litterära. Det är emedlertid endast med den litterärt
utmärkte af denna slägt, med Gustaf Fredrik, hvars bild
planchen föreställer, som vi här vilja sysselsätta oss.
Fjer-ran från statsbestyren, lefde han endast för vitterheten, och
den politiska historien har med honom ingenting att
skaffa. Litteraturens hade deremot så mycket mer, och han
intager obestridt ett af de förnämsta rummen inom henne.
Detta omdöme kan om honom efter bokstafven tillämpas.
Han var visserligen aldrig någon af dessa populära skalder,
hvilkas sånger lefva på folkets mun och der bibehållas
under en lång tidföljd. Mängden läste honom icke mycket,
ens under hans lifstid, och efterverlden gör det ännu
mindre; men de vittra häfderna skola bland sina vigtigare
mo-menter alltid citera Tåget öfver Bält och Försök om
Skaldekonsten, och han verkade genom dem, genom sin
goda smak, sin vård om språket, kanhända ej mindre till
den Svenska skaldekonstens utveckling, än många andra med
en lifligare fantasi och en lättare lyrisk diktion, dessa vilkor
att bli tillgänglig och värderad af den stora massan.
Tillsammans med sin vän Grefve Creutz utgaf han sina första
poemer under namn af Våra Försök, sedermera samlade
vitterhets-arbeten af dem båda , och slutligen endast egna
skaldestycken. De förnämsta af dem äro-: Wår-, Sommar-,
Höst- och Winterqvädena, Menniskans E ände, en
filosofisk, halft melankolisk betraktelse öfver de många
lidanden och obehag, som följa menniskolifvet, Satir öfver
mina Vänner, ett af de bästa i detta vitterhetsslag vår
litteratur alstrat, Birger Jarl, Sune Jarl och Det nya
Herrskapet, trenne skådespel, hvaribland i synnerhet det
sistnämnda förtjenar afseende såsom ett af de få lyckade
försöken att rikta vår dramatiska litteratur med en finare
versifierad komedi i den goda Fransyska stilen , det hittills
oöfverträffade mönstret för denna genre.
Främst bland alla hans arbeten står likväl Tåget
öfver Bält, hjeltedikt i tolf Sånger, hvari han besjöng ett
af de märkvärdigaste krigsföretag, den nyare historien
känner, och den följdrikaste af alla Svenske härförares bragder,
emedan den förvärfvade fäderneslandet ett högst betydligen
förökadt område, betryggade gränsor och danade Sverige
till hvad naturen ämnade det att bli: ett sjelfständigt helt,
omgifvet af haf och ingen annan granne än den , som,
be-slägtad med det, en gång äfven med bättre insigt af sina
fördelar, skulle med det förena sig Ville man mäta
detta epos med de stora antika och moderna förebilderna, så
måste det visserligen erkännas, att det ej med dem
uthärdar någon jemförelse och att Gyllenborg ej var någon
Homér, Virgilius, Tasso eller Milton. Vill man åter med
något nedstämda fordringar och med billigt afseende på tiden,
hvilken nära nog gör det episka poemet i våra dagar tilL
en omöjlighet, sedan en stigande upplysning skingrat den
fordna fromma tron på det underbara, och derigenom
beröfvat det nödvändiga machineriet hela sin verkande kraft;
vill man helt enkelt deri se ett stort och gediget arbete i
en ädel stil, så måste man göra det den rättvisan, att det
förtjenar beröm och tacksamhet, såsom det enda epos i
antik form, på något sätt värdt detta namn, Svenska
litteraturen före honom ägt och ännu äger — ty Frithiofs Saga
och Asarne tillhöra ett annat slag. Det förtjenar äfven
anmärkas, att han , olik sine moderne föregångare,
försmådde att begagna den forn-Romerska och Grekiska
mythologien, för att i stället använda den Nordiska , en innovation,
som på hans tid verkligen var vågad. — Försök om
Skaldekonsten, ett didaktiskt poem i fyra sånger, efter mönstret
af det Horatianska , ägde för sin tid oneklig förtjenst såsom
framställande de då rådande åsigterna deröfver; många
gällande för alla tider, några endast hvilande på den rådande
smaken och föränderliga som den.
Gyllenborg var född på Stömsbro nära Linköping den
6 December 1731. Bestämd för den civila
embetsmannabanan, på hvilken hans härkomst gaf honom temmeligen
säkra utsigter till befordran , öfvergaf han den väl icke helt
och hållet, men egnade sig blott med ringa nit deråt,
hvarföre han också på den aldrig hann längre, än till
Kansliråd, Riddare af Nordstjerne-Orden, Direktör vid
Nummer-lotteriet och Fullmäktig i Banken. Han tillhörde ensamt
vitterheten, som äfven tillegnade sig honom , och han blef
vid Svenska Akademiens stiftelse en af dess förste ledamö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/portr427/0011.html
