Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namnkunniga Svenska Fruntimmer - 32. Maria Eufrosina - 33. Catharina - 34. Kejsarinnan af Ryssland, Catharina I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af elfva barn, som hon haft med sin man, hunno endast
tre till mognare år.
33.
den föregåendes, Maria Eufrosinas, moder, var född i
Nyköping den 9 Mars 1584, förmäldes i Stockholm den 11
Juni 1615 med Johan Casimir och afled i Westerås den
13 December 1638. Af detta äktenskap föddes sju barn,
bland hvilka Maria Eufrosina var det femte.
34.
Man har mycket tvistat om denna monarkinnas
härkomst och första lefnadsöden. Åtskillige Författare hafva
uppgifvit om henne , att hon var född i Lithauen; andre
att det varit i Estland, ännu andre i Lifland, somlige att
hon varit en bondflicka, hvaremot någre velat göra hennes
fader till Adelsman o. s. v. Med fullkomlig säkerhet lärer
sanningen aldrig kunna utredas, helst hon sjelf icke synts ha
varit särdeles benägen att låta den komma till eftervärldens
kunskap, emedan hon i alla fall ej kunde uppvisa en börd
på något sätt motsvarande den höga rang, hvartill lyckan
sedermera höjde henne, och hennes efterträdare på
thronen snarare hindrat än understödt forskningen i ett ämne,
som för dem ej kunde medföra några angenäma resultater.
En berättelse, som emedlertid tyckes hafva aldraminst lika
mycken sannolikhet för sig, som någon annan, gör henne
till Svensk, och det är af sådant skäl man här upptagit
henne bland Svenska fruntimmer, till hvilkas antal hou
lägger ännu ett af de flera med detta namn, som vår
historia förvarar på listan af utmärkta personer. Enligt
denna berättelse, som den flitige och skarpsynte häfdeforskaren
Friherre Shering Rosenhane anför i sin »Konungalängd»,
skall en Regements-Qvartermästare vid namn Reinholdt
Rabe, född Tysk, i medlet af 17:de seklet, ha bott i
Westergöthland, Toarps socken och bostället Germunnared.
Han var gift med en Catharina Pedersdotter från
Rångedala och hade med henne flera barn, hvaraf sonen Johan
med tiden efterträdde honom i hans befattning som
Qvartermästare vid Elfsborgs Regemente. Då denne i början
af 1680 talet tjente vid General-majoren Ranks regemente
i Lifland, gifte han sig der med en Sekreterares enka,
Elisabeth Moritz, och hemreste kort efter bröllopet jemte
sin hustru till Sverige. Här föddes år 1682 deras dotter
Catharina på Germunnared. I hennes tredje års ålder
eller 1684 dog fadren, lemnande sin familj i ytterst knappa
omständigheter. Enkan, som trodde sig möjligen kunna
ha bättre utsigter i sin hembygd, återvände dit, men
hennes hopp bedrogs, och hon nödgades af sin torflighet att
sätta dottern på barnhuset i Riga. Härifrån uttogs hon
några år senare af Prosten Glück i Marienburg, hvilken
använde henne som barnflicka. Nitton år gammal gifte hon
sig med en Korporal vid Lif-Regementet. Just då de
nygifte om aftonen suto vid bröllopsbordet, gjorde Ryssarne
ett anfall på staden och brudgummen måste lemna sin brud,
för att gå dit pligten kallade honom. Från denna stund
återsågo de ej hvarandra och det är ovisst om Korporalen
stupade eller, såsom andra säga, endast föll i Rysk
fångenskap och efter flera års förlopp återkom, samt af sin då
högt uppsatta hustru erhöll ett lifstids underhåll. Hennes
egna öden äro emedlertid efter denna period ej mer något
tvifvel underkastade.
År 1702 intogo Ryssarne Marienburg och bland de
fångar, som vid detta tillfälle blefvo segrarens byte, var
äfven Catharina, hvilken qvarstannat i Prosten Glücks hus
sedan hon så oförmodadt blifvit enka. Kommenderande
Generalen Bauer intogs af den unga, täcka flickan, och hon
följde honom någon tid till dess Furst Mentschikoff fick se
henne, förälskade sig i henne och förmådde hennes hittills
varande ägare att afslå henne åt honom. Aldeles samma
uppträde förnyades följande året, då den mäktige
Mentschikoff måste afträda henne åt en ännu mäktigare, Czar Peter.
Detta skedde år 1704. Peter upptäckte snart hos sin
älskarinna egenskaper, sällsyntare och för honom af större
värde, än den förgängliga skönheten. Han fann nemligen
hos henne ett mer än vanligt förstånd, rådighet och
skarpsynthet; hon blef hans vän och förtrogna, åtföljde honom
öfver allt och tillvann sig dagligen allt mer och mer hans
ynnest. Då Peter vid Pruth befann sig i den
brydsammaste belägenhet, som någonsin träffade honom, på alla sidor
kringstängd af Turkarne, hvilkas byte han och hans här
ovilkorligen måste blifva, om ingen utomordentlig hjelp
mellankom, var det Catharina, som blef hans skyddsengel.
Hon samlade alla penningar hon kunde öfverkomma jemte
alla sina dyrbarheter och skickade dem till Stor-Vizirn att
understödja de fredsförslag, som skulle göras honom. Den
snåle Turken kunde ej motstå denna talisman. Bländad af
dess glans förglömde han sin pligt, uppoffrade sin Monarks
intressen och afslöt med Peter en fred , som förskaffade
Sultan nästan inga fördelar och hans bundsförvandt Carl
endast det gäckande vilkor, att, om han åter ville begifva
sig hem, lofvade honom Czaren fri resa genom sina stater
och att med honom ingå fred — — i fall man kunde bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
