Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea Rikes Lutherske Erke-Biskopar - 48. Erik Benzelius d. y. - 49. Jakob Benzelius - 50. Henrik Benzelius - 51. Samuel Troilius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han innehade i 22 år, och det han, genom sin lärdom och
boksynthet, fullkomligt var vuxen. Hans Latinska
öfver-sättning af Ulphilas, flera hans utgifna skrifter i Svenska
Historien och antiqviteterna samt hans stiftelse ai Upsalas
litterära samfund, röja hade hans nit för vetenskaperna och
hans rang inom dem. Ar 1720 utnämndes han, som
emed-lertid befordrats till Theologie-Professor, till Biskop i
Gö-thehorg, der han qvarstannade till år 1731, då han
flyttades till Linköpings stilt. Det förtroende, han åtnjöt, både
af sitt stånd och de maktägande, gjorde att han, med
Er-kebiskopens förbigående, utsågs till Presleståndets Talman
vid 1740 och 1742 årens Riksdagar. Under loppet af
deu sista alled Johan Steuchius och Benzelius erhöll hans
plats. Denna kom han likväl aldrig att egenleligen
tillträda, ty han sjuknade på Riksdagen i Stockholm, reste,
e-huru med försvagade krafler, ned till Linköping och afled
straxt efter sin ankomst dil den 23 September 1743. Här
begrofs han i Domkyrkans Bibliotheks-kor, en lämpelig
utmärkelse åt den lärde och förtjente Bibliothekarien.
49.
Jakob Benzelius,
den föregåendes yngre broder, föddes den 25 Febr. år 1G83
i Upsala. Hans framgång på befordringsbanan syntes i många
år trögare, än man af hans faders anseende och hans egen
verkliga fortjenst bordt vänta, ty han var i 12 år Adjunkt i
Upsala, innan han år 1718 utnämndes till Professor i Lund.
Ar 1731 kallades han att efterträda sin broder i Lunds Slift,
der han qvarstannade till dess en ännu högre succession
efter samme broder bereddes honom, ty han blef efler
dennes frånfälle år 1744 vald till Erkebiskop. Han innehade
emedlertid ej länge denna värdighet, tyr han afled efter en
svår sjukdom i Stockholm den 7 Augusti 1747. Hans
theologiska lärobok har i många år begagnats vid rikets
skolor och Gymnasier.
50.
Henhik. Benzf.lids,
den gamle Erik Benzelii tredje son, född i Strengnäs den 7
Augusti 1689, kallades år 1712, dels af Carl XH:s
befallning, dels af sin egen böjelse för resor, till Kouungens
Fältpredikant och begaf sig således nämnda år på vägen
dit. Denna väg blef vidlyftig, ty han for igenom Ungern,
Siebenbürgen och Moldau, så att han ej anlände till
Bender förr än kort innan den s. k. Kalabaliken derstädes, i
hvilken han var nära att förlora lifvet eller friheten. Han
räddade likväl båda och qvarblef hos Konungen under dess
vistande i Demotika och Adrictnopel. Som Carl märkte
hans vetlgirighet och tillika fann honom genom sin
underbyggnad skicklig, att med nytta för sig och andra besöka
främmande länder, understödde han honom dervid, oak- :
tadt sina knappa tillgångar, hvilka dessutom påkallades för S
mera trängande behof. Benzelius reste derföre öfver Kon- ;
stantinopel 1 ill Syrien, Palestina, Arabien och Egypten samt
efter återkomsten till Europa, genom Italien, Frankrike, j
Tyskland och Holland. Mau måste beklaga, alt
beskrif-n in ge n öfver denna resa aldrig blifvit utgifven, ehuru han
lofvade att göra det i sammanhang med den aflidne
Ene-inans, och för sådant ändamål lånade alla de papper, do- I
kumenter och ritningar, soin funnos i ollentligt förvar efter
denne sistnämnde och deu bekante tecknaren Loos. Man
vet ej hvad som vållade hinder häri, men blott några bref :
från honom till sina hemmavarande vänner, tryckta i
Gör-wells samlingar, utgöra den frukt af hans resa, som
kommit allmänheten tillhanda. Hans manuskripter lära likväl
finnas i Upsala Bibliotliek. Efler återkomsten till Sverige
år 1718 blef han Prceposilus Communitatis, två år
der-efter Exlra Ordinarie och 1728 Ordinarie Professor,
avancerade sedermera till Domprost och år 1740 till Biskop i
Lund. Ar 1747 upphöjdes han till Erkebiskop, deltog i
alla de riksdagar, som under hans embetsförvaltning
före-föllo, och hade härunder, bland andra politiska
förrättningar, det sällsamma och kinkiga uppdraget, att, efter
den misslyckade konspirationen år 1756, göra den stolta
Drottning Lovisa Ulrika föreställningar öfver hennes
inblandning i statsärender. Han dog den 20 Maj år 1758.
51.
Samuel Tnonius,
son till Prosten i Skedevi i Westmanland, O. Troilius,
föddes derstädes den 22 Maj 1706, blef 1736 Huspredikant
hos Riksrådet Bjclke, och 1740 Konung Fredriks bigtfader
samt Pastor i Riddarliolmen med Bromma till annex.
Genom sill behagliga umgängessätt och sitt värdiga
uppförande, förvärfvade lian sig i hög grad Konungens ynnest,
hvilken gaf honom ett omisskänneligt bevis derpå, då han vid
Serafimerordens stiftelse år 174S utnämnde honom till den-
o
na Ordens Predikant, Ar 1751 blef han Biskop i
Westcr-ås, och efler Henrik Benzelii död, år 175S kallad till
Er-kebiskops-stolen, som han beklädde till deu 18 Januari
1764, då han alled i en ålder af 57 år. Han var en lärd
man, hvarföre han också hedrades med ett rum i
Weten-skaps-Akademien, en utmärkelse, hvarmed man den tiden
icke var van att slösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
