Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea Rikes Lutherske Erke-Biskopar - 52. Magnus Beronius - 53. Carl Fredrik Menander - 54. Uno von Troil - 55. Jakob Axel Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52.
Magnus Bironius,
född i Upsala den 12 Oktober 1692. Fadren, som var
Prest och sedermera Kyrkoherde i Hudiksvall , hade
ursprungligen hetat Björn, såsom hans förfäder, hvill vci vant
Borgare i staden, men enligt det forntida bruket antagit ett
lärdt Latinskt namn genom cn öfversättning af slägtnamnet.
Den unge Magnus studerade i Upsala och J>Ief år 1716
Docens samt 1723 Eloqv. el Poes-Lector i Geile,en plats,
härtill han ägde anspråk såsom en utmärkt lycklig Latinsk
poet. Härifrån företog han en resa till åtskilliga utländska
universiteter, befordrades till Pastor i Börje, så till
Professor vid Upsala Universitet och derefter till Prost i Lagunda
Kontrakt. Ar 1745 uinhmndes han till Biskop i Calmar,
hvilket embete han innehade till år 1764, då han
upphöjdes på Erkebiskops-stolen. Ehuru redan då hunnen till
en hög ålder, ägde han likväl hela mannastyrkans helsa
och kraft, och förrättade alla de åligganden, som åtföljde
hans embete. Hau afled den 18 Maj 1/75. Han blef
stamfader för adliga slägteu Björnstjerna.
53.
Carl Fredrik Men ander.
Ehuru född i Stockholm den 19 Februari 1712,
räknas Mcnander, hvars fader var kyrkoherde i Österbotten,
likväl till Finska nationen och är den ende af denna, som
uppstigit till rikets högsta andliga värdighet. Han var
ursprungligen Natural-Historicus, har i denna vetenskap
utgifvit flera skrifter och blef, såsom utmärkt derinom,
ledamot af Velenskaps-Akademien år 1743. Som Professor i
^■bo, hvartill han utnämndes år 1752, besörjde han
uppbyggandet af ett Kemiskt Laboratorium och en Anatomisk
Theater saml en Botanisk trädgårds och orangeries
inrättande , och såsom Prest öfversåg och förbättrade han den nya
"pplagan af Finska bibeln. Hans theologiska och
vetenskapliga förtjenster banade honom vägen till Biskopsstolen
* Abo, hvartill han utsågs år 1757 och, efter Beronii
från-lålle, till den Erkebiskopliga år 1775, hvilken hau
innehade till Jen 12 Maj 1786, då han afled i en ålder af 74 år.
praktfullt monument är öfver honom uppfördt i Upsala
domkyrka. Hans son adlades under namn af Fredenheim.
Uno von Tit o il ,
son af den förut omnämnde Erkebiskopen Samuel Troilius,
b an hvars namn han efter tidens förändrade bruk bortlade
^en Latinska ändeisen. Hans faders värdighet och hans
eget angenäma umgängessätt, värdiga hållning och
aktningsvärda karakter banade honom redan i unga år vägen till
alla de utmärkelser, som inom lians stånd kunde vinnas.
Han föddes i Stockholm den 24 Febr. 1746. Efter
åter-komsteu från en resa genom Tyskland, Frankrike, England
och till Island, öfver hvilken sistnämnda ö han utgifvit en
beskrifning, kallades han till Hofpredikant år 1775 och
tvänne år senare till Öfver-Hofpredikant. Genom den
beröring, hvari han sålunda Rom till Konungen och Iiofvet,
var hans framlida lycka afgjord. Han blef år 1779
Ordensbiskop, följande aret Biskop i Linköping och 1786, vid
endast 40 års ålder, Erkebiskop. Under hans
embelsför-valtning inträffade Svenska kyrkans andra Jubelfest år 1793.
Han afled i Upsala den 23 Febr. 1803.
55.
Jakob Axel Lindblom,
född samma år som hans företrädare, i Linköping den 7
Augusti 1746. Han bestämde sig för den egentliga
lärdoras-banan, blef vid Upsala Universitet efter hvarandra
Amanuens, Docens, vice Bibliothekarie och Professor
Skyltea-nus 1781. Ett Latinskt lexikon, som han utgifvit, anses för
ett särdeles godt arbete. Derjemte var han icke
obevandrad äfven i den Svenska vitlerheten, har i synnerhet
utmärkt sig som lycklig prosalör och genom dessa
egenskaper, äfven som genom sitt behagliga sätt att vara, hvartill
måhända jemväl får räknas ett imponerande yttre, ådrog
han sig Gustaf III:s uppmärksamhet, som år 1786
utnämnde bonom till Biskop i Linköping, ännu innan hau var
prest, den första händelse af delta slag man känner. Det
blef således hans besynnerliga åliggande, att sjelf låta
prest-viga sig, då lian redan , i kraft af sitt embete, ägde
rättighet att förrätta denna ceremoni med andra. Yid Troils
frånfälle ärfde han äfven dess plats i Erkestiftet, liksom
han förut efterträdt honom i Linköping. 1809 års
revolution gjorde Lindblom, i kraft af sin värdighet, liH en af
vår Grundlags stiftare , hvilken ännu bär hans namn bland
undertecknarena, och ålade honom den sällsamma
nödvändigheten att underskrifva den akt, som beröfvade Gustal
Adolf samma krona hau 9 år förut i Norrköping varit
be-hjelplig att sätta på hans hufvud. Honom tillföll ännu ett
annat arf af icke mindre betydelsefullhet: den stol inom
Svenska Akademien, som genom Lehnbergs död blifvit
ledig. Hau är den förste Svenske prelat, som blifvit prydd
med Serafimer-Orden, hvilken tilldeltes honom vid
kröningen år 1 SI8. Yid denna högtidlighet var han redan så
sjuk, att han blott med möda kunde uppehålla sig på
be-neu. Han hemtade sig väl något, bestridde de göromål
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
