Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 71. Clas de Frietzky - 72. Elis Schröderheim - 73. Carl De Geer - 74. Mathias Benzelstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härom, alt Frietzky icke med skäl kunde emoltaga gröna
bandet, dä han förut hade blå bandet i moralen. En
ersättning för denna försakelse väntade honom samma afton,
dä han i Adelns samlingsrum höjdes på sine ståndsbröders
axlar och förklarades för hela Riddarhusets Farbror, en
titel, som skulle gifvas honom af livarje Adelsman, huru
mycket öfver honom i rang och ålder han än måtte vara.
Han dog på Sabylund i Nerike den 9 Oktober 1803, utan
att, såsoin man skulle väntat, deltaga i Norrköpings
riksdag. lian hade iugen annan titel, än den af Direktör,
emedan han bestridde en sådan befattning i ett bruksbolag.
72.
Elis S ciiröderheim,
son till Biskopen i Cailstad, Schröder, föddes i Stockholm
den 2(> Mars 1747, och blef, enligt anlaget bruk, jemle sine
bröder upphöjd i adligt stånd, hvilket ännu anses såsom
ett af biskops-embetets prerogativer. Han ingick i
Kansliet, blef här känd af Gustaf III, livars ynnest han
förvärf-vade både genom sin embetsmanna-skickligliet och sitt
angenäma umgängessätt, som förskaffade honom ej blott
hastiga befordringar i statens tjenst, utan äfven hedern att
bli en af deltagarne i Gustafs förtroligaste sällskapskrets.
Den tid han från dessa dubbla befattningar kunde
unaau-stjäla, egnade lian åt vitterheten, och hvad som för andra
är ett arbete, blef för lionom en hvila, en lek. Man har
sålunda efter lionom liera smärre tal och poemer, nästan
alla i skämtsam stil samt trenne, af en liflig och qvick
dialog utmärkta, Komedier: Rängedala-Riddaren_, Fjäsken
eller den Beställsammey ännu sedd med nöje, samt
Sladdrct eller Fjaskens Mirakier. Den Svenska
dramatiska litteraturen måste med skäl beklaga, att en utaf
hennes älsklingar fick så föga egna sig åt hennes tjenst,
hvaremot statens måhända äfven måste beklaga, att icke
litet mera lasthet och allvar fanns i denna älskvärda
karakter, som eljest hade så ovanliga resurser. Af Gustaf
befordrad till Statssekreterare, Rikshärold, Kommendör af
Nordstjerne-Orden, upphörde ej blott lians yttre lycka utan
äfven hans inre trefnad med hans beskyddares lif. Det förra
hade den allmänna orsak vi redan antvdt, det senare var
en följd, dels af husliga missöden — hans glada och
snillrika frus död — dels af ekonomiska bekymmer, emedan
Schröderheim af alla kunskaper var mest oerfaren i den
visserligen prosaiska, men så högt nödvändiga: att hushålla.
Efter Gustafs död skiljdes han från sin
Statssekreterare-plats och flyttades till Landshöfdiug i Upsala, hvilket
em-bete han likväl knapt innehade i tväunc år, bodde sedan
på Järfva, hvaraf han fått arrendet och dog efter ett
sorgligt och glädjelöst, tillbragt år, d. 30 Augusti 1795. Han
var en af de förste ledamöterne i Svenska Akademien,
hvarförutan Vetenskaps- och Vitterhets-Akademierna äfven |
tilleguat sig honom.
- _
73.
Carl De Geer
föddes pa Finspåug den 10 Februari 1720 och var en
värdig ättling af sin, om den Svenska jernhandteringen och
Statsverket så högt förtjente, stamfader Louis De Geer.
Redan som gosse röjde han mycken böjelse för
naturvetenskapen, särdeles för insekternas studerande, hvilken böjelse
vid äldre aren utvecklade sig till redbara forskningar och
gaguelig verksamhet. Han har härom utgifvit 2:ne tal i
Vetenskaps-Akademieu och ett ganska värderadt verk i 7 1
tomer: Ménioires pour servir ä CHistoire des Insectesj ’
hvarförutan lian samlade ett ansenligt Naturaliekabinett,
som han, jenite ett dyrbart mikroskop, skänkte
Vetenskaps-Akademien. Ilelt ung öfvértog han sina vidlyftiga
egendomars förvaltning och lörestod den med en drift, en insict
’ O
och ett ordningssinne, som högst fördelaktigt inverkade, ej
blott på hans egen ekonomi, utan äfven på bruksrörelsen i
allmänhet, genom de rön han anställde och de förelag han
genomdref. Ulan att ingå i statens tjenst, blef han likväl
icke utan de hedersbevisningar denna tilldelar förtjente
medborgare, och hvaraf missbruket ännu på hans tid ej gripit
så vid t omkring sig. Han upphöjdes till Hofmarskalk,
Friherre och Kommendör med stora Korset af Wasa-Orden
vid dennas stiftelse är 1772. Han aQed den S Mars
1778.
74.
Matiiias Bknzelstjerna,
son af Erkebiskop Jacob Benzelius, föddes i Lund den S
September 1713 och bar namnet Benzel iutilldess han efter
fadrens död, jemte sina slägtingar, introducerades på
Rid-dårhuset. Ilan engagerade sig såsom yngling i Kansliet
och auvändes vid riksdagarna från och med 1740 till och
med 1752 i den vigtiga befattningen såsom Sekreterare >
Sekreta-Utskottet, och förde äfven någon tid protokollet ’
Rådkammaren. Ehuru hedrad med dessa förtroende-postex’
och understödd af sin faders anseende, gingo lians
befordringar icke så fort som man bordt vänta, tilldess ha»
ändtligen år 1759 utnämndes till Statssekreterare och Öl’
ver-Post-Direktör, ett enibete, som lian med sällsynt skick’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
