Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 74. Mathias Benzelstjerna - 75. Bengt Ferrner - 76. Lars von Engeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hghet, drift och rättvisa förvaltade intill sin död deu 11
Mars 1791. Han var icke blott en värdig cmbetsman,
utan äfven en vän af vetenskaperna, som lian ined
framgång idkade, och i hvilkas helgedom han var mer än
yt-hgt initierad. Han upptogs äfven ibland deras adepter,
biel ledamot i Vetenskaps-Akademien, i
Yitterbets-Akade-mien och i Upsala Yetenskaps-Societet. Såsom lian
au-vände på dessa ädla yrken den tid embetsärenderna
lem-uade lionom öfrig, så använde han en icke obetydlig del
af sin förmögenhet på samling af böcker, handskrifter, mynt
°ch målningar, och de förråder häraf, han efterlemnat, voro
bland de största enskilda i riket. Hans boksamling var
grunden till det nuvarande Engeströmska bibliolheket.
Ge-■’om en klok hushållning medlogo dessa utgiiter likväl icke
alla lians tillgångar, utan han efterlemnade derjemte en
ansenlig förmögenhet, lian hushållade likväl ej blott med sina
1’enniugar, utan äfven med sin hälsa och sitt lynne,
livil-kas båda jemvigt vidmakthåller dem, och han tillbragte
Sålunda ett till kropp och sjal friskt och gladt lif. Aldrig
tillät han sin djupa känsla öfverväldiga förnuftet, aldrig fick
detta hårdna till stränghet och känslolöshet. Han har
ganska rigtigt karakteriserat sig sjelf genom sitt valspråk: »Mera
’ara än synas.» Till den allmänna aktningen han åtnjöt,
hom äfven regeringens, hvilken gaf honom (lera bevis derpå
°ch utnämnde honom till Härold vid Serafinier-Orden och
Kommendör af Nordstjerne-Orden.
75.
B EN G T FeRRNER.
Denne man bör till deras antal, som äro mindre kände
ä» Värde att kännas, och om hvilka man, för att nyttja ett
bekant, uttryck med vida större skäl kan fråga: livarföre de
che fått något cnibete? än livarföre de fått det? ett spörjs—
’"ål som man beklagligen har anledning att göra mången
’ouehafvare af dylika. Han var född den 10 November
1724 i Nyeds församling i Wermland, der hans fader var
Kyrkoherde. Hans håg förde lionom i synnerhet till de
ll’athematiska vetenskapernas studerande, och han blef år
175G läi ■are i matliematik och astronomi vid
Navigationsskolan i Carlskrona, samt bestred en tid
Astronomie-Pro-tessionen i Upsala och deltog i åtskilliga observationer och
’ctenskapliga rön, som på den tiden anställdes,
Återkommen från en utländsk resa, utsågs han att biträda den då
af ålder och sjukligliet försvagade Klingenstjerna i dess
ansvarsfulla befattning såsom lärare åt Kronprinsen Gustaf.
Detta var ar 1703, och den höge lärjungen var då 17 år
gammal, en ålder, vid hvilken ynglingar, och i synnerhet
prinsar, vanligen anse sin uppfostran fulländad. Gustaf var
likväl en af de fa, som känna, att menniskans hela lcfnad
är en lärotid, och han mottog således sin Informators
undervisning ända till år 1771, då han uppträddepå thronen.
Ferrner entledigades nu med en pension af 500 Rdr, en
pii den tiden ansenlig summa, men som också blef den
enda publika lön han erhöll. Han åtnjöt visserligen liera
prof at Kongl. ynnest, såsom Nordstjerne- Orden, Adelskap
och Kammarråds titel, men kunde aldrig vinna hvarken
något akademiskt eller annat civilt embete, hvilket
sistnämnda han i synnerhet önskade och hvartill lians redbara
karakter, hans inånga kunskaper och hans historiska och
statistiska beläsenhet utan tvifvel gjort honom värdig. Gustal
III lärer troligen härtill hafva haft några hemliga skäl,
kanhända någon fördom, ty äfven de utmärklaste menniskor
äro icke altid fria från inflytelsen af sådana. Han afled år
1S02 i den höga åldern af 78 år utan någon arfvinge till
sitt sköldemärke, Oaktadt sina icke rikliga inkomster, kunde
lian likväl till Yelenskaps-Akademien lemna en summa af
1000 Rdr, hvars ränta skulle användas för mathematiska
afhandlingar. Han var ledamot af ofvannäninda Akademie,
äfvensom af Yitterliets-Akademien, och har i dem båda
hållit flera tal, hvilka, jemte en mängd bref till lärde män,
utgöra de skrifter han efterlemnat.
7G.
Lars von Engeström,
son al Biskopen i Lund, Johan Engeström, föddes i
Stockholm den 24 December 1751. lian tillhör så vida Gustaf
IH:s tidehvarf, som hans verksamhetsbana började under
denne Konungs tid, ehuru dess egentliga utveckling tillhör
samtiden. Utan alt vara begåfvad med några öfverlägsna
själsgåfvor, hör han till de personers antal, som blifva
märkvärdiga derigenom, att de af händelserna förts in i de
stora ärendemas verkstad och der varit, om ej en al
drif-fjädrarna, likväl ett af de synliga verktygen. Till denna
verkstad medförde lian ett redligt, öppet sinne, ett
fosterländskt tänkesätt och ett välvilligt hjerta. Sådana äro hans
anspråk på uppmärksamhet och ett namn hos eflerverlden,
hvartill, såsom särskildta befordringsinedel, kommo lians,
väl icke egentligen sköna, men manliga, utseende, hans
imponerande figur och i hög grad presentabla personlighet,
egenskaper, hvilka Gustaf III ocksa anmärkte såsom
rekommenderande för Engeström, du han ar 1/82 afsände honom
i egenskap af Chargée d^Aflaires till Wien. (E. hade, genom
ett tidigt inträde i Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen,
banat sig vägen till diplomatiska värf och inhämtat den rutin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
