Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 141. Carl Fredric Adelcrantz - 142. Johan Ljung - 143. Johan Pasch - 144. Carl Hårleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stycken till det nya slottets prydande. Ehuru hotad med
chikaner och förföljelser af Ständerna, livilkas
gransknings-och anmärknings-rätt under denna tid icke inskränkte sig
endast till politiska personer och ärender, gynnades och
utmärktes han deremot så mycket mer af sine Konungar,
hvilka befordrade honom till Ofver-Intendent, Direktör
öfver Iiofkapellet och Franska Spektaklet, Prases i
Målare-Akademien, Friherre och Under-Ceremoni-mästare vid
Se-rafimer- Orden samt — b vad som vida mer gladde honom
— begagnade honom inom området af hans konst, till flera
byggnaders utförande. Sådana äro: åtskilliga försköningar
vid Drottningholm, som likväl ofta hindrades af de knappa
tillgångarna, till hvilkas förökande Adelcrantz, som cj ville
bedröfva den gode Monarken, sjelf bidrog genom sitt
bord-silfvers pantsättande — en ädel uppoffring, som Gustaf Hl
längre fram erfor och belönade — theaterns byggnad vid
Ulriksdal, tillbyggnader vid Fredriksbof, Operahuset i
Stockholm och det midtemot liggande Prinsessans palats,
Nocke-bybro på Drottningsliolmsvägen, hvarvid han hade flera
svårigheter att öfvervinna, utkastet till stenbron i
Stockholm, som likväl bortskämdes af en annan hand, hvilken
frångick hans plan o. s. v. Målare-Akademien har för siu
egentliga organisation att tacka denne värdige man, som,
trött af nrbeten och mödor, afled i Stockholm den 1 Mars
1796.
142.
Joiian Ljung,
en ganska aktad ornaments-bildhuggare och en utmärkt
tecknare, var, efter hvad de torftiga notiserna till hans
biografi förmäla, född omkring 1740, begagnades till prydande
af Stockholms slott och hedrades med Professors titel. Han
afled år 1819. I ttoyes Målare-lexikon’ är hans förnamn
origtigt uppgifvet till Per.
143.
Johan Pascii
föddes i Stockholm år 1706 och omläLtade sin faders konst.
Denne var en i Lybeck född, skicklig målare. För att
för-kofra sig i sitt yrke, hvartill han ej ansåg fadrens
undervisning ensam tillräcklig, företog han år 17S2 en resa till
Holland och Frankrike, vid återkomsten hvarifrån han af
Öfver-Intendenten Friherre Hårleipan antogs att efterträda
de, för Stockholms slotts dekorerande, införskrifne
Fransy-ske målare, hvilka man nu tyckte sig kunna umbära, när
deras plats kuude af den inhemska talangen fyllas, helst
som deras arfvode föll sig ganska dyrt för den illa förs£c
da statskassan. Här har han efterlemnat ganska många K
vis på sin smak och skicklighet, i synnerhet i slottskap^’
lets tak, hvarförutan man har af honom en mängd dekor3’
tioner, både på Stockholms slott, Drottningholms och 0’
riksdals, äfvensom i enskildta hus i hufvudstaden och PJ
landet. Hau var lika lycklig figur- och landskaps målat*1
I sällskap med Hof-Intendenten Rehn företog han på hl^
dagar en ny resa till Jtalien och besåg derunder niis1*
alla de förnämsta Konstsamlingar i Europa. Såsom ett
l-vis på Regeringens belåtenhet, erhöll han titel af IIoi-111
tendent. Han afled är 1769.
144.
Carl, H Ä n 1.1: m a n
föddes den 27 Augusti år 1700 i Stockholm. Hans f*^1
var Hof-Intendent för alla Kongl. trädgårdar och en i fl’
slag ansedd man. Till följe af fadrens fortjenster, ej m’1’
dre än sin egen skicklighet och sina betydande relation11
blef hans lycka icke trög. Under en utländsk resa S0|i|
han företagit för sin artistiska utbildning, blef han vid
års ålder från Venedig, der han då vistades, af Nikoden’11’’
Tessin hemkallad, för att under lians ledning hafva tills,
öfver fullbordandet af Stockholms slott. Detta värf utfo1’^
han också med heder och beröm, hvarförutan han gif(
ritning till en mängd nya eller tillbyggda kyrkor och l)lC
såsom Calmar domkyrka, Linnés botaniska trädgård i w\
sala, tornen till sistnämnda stads och Linköpings donil\’r
kor, Stockholms Observatorium, Carolvnskp grafkoret vl
Riddarholmskyrkan o. s. v. Han erhöll flera bevis på 1,1
verhetens
nimästare
1746 års riksdag uppförd på förslag till Riksråds-cmbe1’
men hvilket han säges hafva undanbedt sig. Han afle^
Stockholm den 9 Februari 1753, ännu i sina bästa år, °c
ehuru god hälsa och friska kroppskrafter syntes lofva l|L
nom en längre lifstid. Ett retligt och ömtåligt sinne l’i(t
dock ha varit egentliga orsaken till hans förtidiga död, s°
säges ha varit en följd af några stickord, hvilka Drotl11’1*’
Lovisa Ulrika lät undfalla sig i anledning af ett par dd1’
rationers ofulläudade skick, som ej blifvit färdiga på ^
stämd tid, kanske ännu mer för att dermed bestraffa ho*11’
för sin politiska föränderlighet och opålitlighet. — Mai) i,l(
ser i allmänhet Hårleman lör Sveriges störste Arkitekt 111
o |ll
Nikodemus Tessin, och måhända har man rätt deri, 1
man blott gör afseende på precisionen och ftilländiii1,r‘|,
af lians ritningar samt de rigtiga beräkningar som låg» *’
ynnest, blef Friherre, Öfver-Intendent, Ceren^
vid alla Kont;l. Ordnar och var till och med ’|l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
