Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 175. Johan af Puke - 176. Carl Wilhelm Schéele - 177. Axel Gabriel Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen belönade hans bragd med Svärds-Ordens stora Kors,
en’ utmärkelse, som vann ett siirskildt värde deraf, att
Puke, då h.in härtill utnämndes, var den dagen den ende
med någon dekoration hedrade. Efter freden var han i
ständig administrativ verksamhet, blef Befälhaivande Amiral
i Carlskrona och då år 1809 expeditionen till Ratan
förbereddes, uppdrogs utförandet åt Puke. Att framgången
ej svarade mot hvad man med något skäl väntat, far ej
tillskrifvas Puke, hvars åtgärder allmänt berömmas sasom
lika väl beräknade som verkställda. Hen kallades till
ledamot af Konungens Stats-Råd, blef General-Amiral,
upphöjdes i Grefligt stånd, pryddes med Serafimer-Oi den och
afled i Carlskrona den 21 April 1815.
176.
Carl Wilhelm Schéele
föddes den 9 December 1742 i Stralsund, der fadren var
Köpman. Det hände med Carl Wilhelm, som med mången
annan utmärkt man, alt gossen icke genast bebådade hvad
mannen skulle blifva. Hans tysta och stilla lynne togs för
tröghet och bristande själsanlag, och då han yttrade lust
att blifva Apothekare, hvilket yrke en hans äldre broder
redan omfatlat, sågo hans anhöriga deri endast begäret
efter utkomst, kanske någon härmningslust, men ingen anade
att han skulle blifva den måhända ulmärktasle af alla
denna konsts adepter. Då den ofvannämnde brödren
oförmo-dadt helt ung aflidit, fick Carl Wilhelm kallelse att blifva
hans efterträdare och afreste till Götheborg. Här roade sig
den 14-årige gossen med miingfalldiga rön, använde sin
lediga tid dertill och sina tillgångar att köpa sig nödiga
böcker, icke afskräckt af ett försök med phyrofor som var
nära att skaka hela huset. Från Götheborg flyttade han
till Malmö och derifrån till Upsala, hvarest han, såsom vi
förul nämnt, blef bekaut med flere af våre utmärktaste
Kemister och vetenskapsmän: Bäck, Galin, Scbultzenheim,
Be rgius in. fl. och i deras sällskap sysselsatte sig med
mångfaldiga kemiska rön. Kallad alt förestå Köpings Apotliek
efier förre ägarens död, började det egenlliga faltet för
hans verksamhet och vägen till hans stora rykte. Ett litet,
afstängdt rum i ett uthus på Köpings gästgifvaregard, som
•>an nyttjade till laboratorium, var det ställe, hvarifrån en
mängd undersökningar och upptäckter utgingo, som
öfver-■askade den lärda verlden och buro Schéeles namn kring
kuropa. Ett missöde holade honom, men hvilket tillika
blef hans största triumf. Andra personer, med mera
penningar, men mindre skicklighet, ville ingå köp om
apothe-ket. Schc/ele beklagade sig häröfver hos någre af sine
vänner, och knapt blef detta bekant, förrän anbud af alla
slag strömmade till honom. Gahn och Bergman tillbjödo
honom sitt hus och sitt bord, Liuné, Wargentin, bröderne
Bergius och Alströmmer m. fl. bjödo honom Alingsås
Apo-thek; man ville förskafia honom en plats i Stockholm,
anbud gjordes honom från Preussen och England o. s. v.;
men Schéele önskade, dels af tycke för lugnet, dels kanske
till följd af någon hjertals ömmare böjelse, att qvarstanna
i Köping. Stadens och ortens innevånare, som erforo
hvilken förlust hotade dem, skyndade också att afböja den,
och utverkade at Schéele privilegium på ett enskildt
apo-thek. Härigenom blef del honom lätt att uppgöra handeln
om det redan existerande, och då han år 1777 reste upp
till Stockholm att taga Apothekare-examen, var denna
mindre ett vanligt kunskapsprof, än en slags vetenskaplig
högtid Som ett bevis på sin aktning, efterskänkte Collegium
Meuicum alla vid sådana tillfällen vanliga afgifter och Schéele
erhöll ett årligt understöd af 100 Rdr till experimenters
anställande. Hans nyttiga och verksamma lefnad afbröts
alltför tidigt genom den förtjente vetenskapsmannens död d.
21 Maj 1786, troligen till följd af trägna sysselsättningar
och den farliga inflytelse de kemiska arbetena icke sällan
hafva på deras hälsa, som dermed befatta sig. Schéele
ansågs allmänt för en af tidehvarfvets störste Kemister. Flere
utlänningar, lärde sig Svenskan för att kunna läsa hans
af-liandlingar och jemte en plats i vår Yetenskaps-Akademie,
valdes han till ledamot af eu mängd utländska lärda
samfund, hvaraf någras kallelse först inträffade efter hans död.
177.
Axel Gabriel Silfvekstolpe
föddes i Stockholm den 10 Augusti 5 762. Hans fader,
som var Banko-Kommissarie, sparade ingen omsorg för sina
barns uppfostran, och den blef så fulländad, som man af
föräldrarnas omsorg och barnens anlag hade rätt att vänta.
Axel Gabriel, deu äldste af dem, inträdde tidigt på
tjenste-mannabunan och i Konungens Kansli, der han likväl icke
vann några särdeles befordringar, något, som lände honom
tiil heder, hvilket icke alllid kan sägas om dem, som
vunnit sådana. Större var lians framgång pa vitterhetens bana,
der han först gjort sig känd genom ett Äreminne öfver
Birger Jarl, som, inleinnadt till Svenska Akademien, väl
endast belöutes med dess andra pris, men hvilket kan
anses som en betydande utmärkelse, da man tillägger, att
Lelin-berg täflade öfver samma ämne och vann det stora priset.
Andra rummet efter honom är dock altid värdt att
efter-sträfva. De högsta helöningarna tillföllo honom sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
