Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 177. Axel Gabriel Silfverstolpe - 178. Johan Carl Wilcke - 179. Olof Kexél
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mfle inom vältaligheten och inom skaldekonsten: för ett
Äreminne öfvir Sten Sture den Yngre och ett Skaldebrcf
till dem, som sölia ett odödligt namn. Akademien invalde
honom sedermera ar 1795 till sin ledamot elter Grefve Fersen,
och hans inträdestal, som efter stadgarna var en
minnesteckning öfver företrädaren, blef märkvärdigt genom den
politiska förföljelse, som derföre trallade både honom och
Akademien. Reuterholiu, då för tiden allrådande, hade,
ledd af en hos honom särskilt, liksom i allmänhet hos högt
uppsatta persouer vanlig, iafäuga, sjelf önskat sig
Silfver-stolpes plats, och förtröt alt lians allsmäkliga vilja rönte
något motstånd. Hans förtrytelse ökades ännu jner
derige-noin, att den lycklige rivalen vågade uttala sig i loford
öfver den af honom hatade Fersen, och gaf sig luft i en
befallning, som tills vidare inställde Svenska Akademiens
funktioner. Anledningen togs af det beröm talaren ägnat Grefve
Forsens förhållande vid 17S9 års riksdag, då han ställt sig
i opposition mot den aflidne Konungen, för hvars minne
delta beröm ansågs förolämpande. Gustafs son, som
snarare skulle känut sig kränkt af den löruärmelse, hans faders
namn påstods haiva lidit, blef likväl den, som. efter sitt
anträde till regeringen, skyndade att återställa Akademien i
dess förra skick. Riddarhus-Direklionen gaf äfven
Silfver-stolpe en ärofull upprättelse, då hon valde honom till sin
Sekreterare, i hvilken befattning han bekräftades af
Ständerna vid 1800 års Riksdag, och hvilken tjenst han
innehade till sin död. Den var hans enda embete, ty den titel
af Handsekreterare hos Gustaf lll:s moder och af
Kammarherre hos hans enka, han erhöll, voro icke åtföljda af några
andra förmåner. Det oskrymtade frihetsnit han under hela
sin lefnad ådagalade, var ej heller någon rekommendation
till liofgunst och statsembeten, dem han äfven var nog
mycket verklig filosof att ej sakna. Eu ersättning derföre var
för houoin vitterheten och studierna. Ilans poesi var mera
förståndets än fantasiens, men hjertuts värma uttryckte sig
deri och sade hvad det kände: förakt för all slags ilärd,
fördomar, dårskaper och laster, innerlig kärlek för allt
sannt, stort, ädelt och skönt, och oaktudt de förebråelser
man med mer eller mindre skäl gjort hans poemer, att vara
formade efter Fransyskt mönster och att röja någon torrhet
i språket ätvensom någon inskränkthet i uppfattningen, skola
de likväl altid, genom de ofvanuäninda egenskaperna, äga
sitt värde. De grundsatser, som ledde hela hans lif, ledde
äfven hans författare-verksamhet, och bland hans prosviska
skrifter läser man således med nöje i synnerhi l tvänne
af-handlingar: Om Vitterhetens inflytelse på förståndsodlingen
och sederna, iuförd i Svenska Akademiens handlingar och
Om föremålet för menniskans moraliska uppfostran, ett
tal vid presidii nedläggande i Yetenskaps-Akademieu, som
kallat honom till sin Ledamot. Vid 1S09 års riksdag
invaldes han i Konstitutions-Utskottet, der han hade en
väseudt-lig del i Grundlagarnas utarbetande. Han afled i sina
bästa år den 5 September 1S1G. Nordstjerne-Ordeu,
hvarmed han pryddes år 1S10, var ett bevis att regeringen
aktade bans förtjeuster, ehuru hon icke auvände dem.
178.
Jo II AN’ Cakl WaCKE
föddes den 6 September 1732 i Wismar, der fadren var
Diaconus, men flyttades år 1739 till Tyska Kyrkan i
Stockholm, der han blef Andre Pastor. Sonen, redan Svensk
såsom född i en under Sveriges öfverherrskap lydaude stad,
blef det nu äfven genom sin uppfostran. Vid Upsala
Universitet, der han fullföljde sina studier, rigtades hans håg
genom afbörandet af Kliugensljernas och Strömers
föreläsningar, hufvudsakli^en på mathematik och fysik, särdeles
den senare, och afgjorde hans framtida bestämmelse. Av
1751 företog han en utländsk resa, hvarpå han tillbragte
sex år, och tog i Rostock den filosofiska graden, der hans
disputation om den motsatta elektriciteten tillvann honom
den lärda verldens uppmärksamhet, lian hade tillbud att
gå i Rysk tjeust, men ville ej öfvergifva fäderneslandet,
utan föredrog den lönlösa docenturen i fysiken vid Upsnla
lärosäte. Vetenskaps-Akademien valde honom korrt
derel-ter till Thamisk lärare och sin ledamot samt efter
War-gentins död till sin Sekreterare. Nordstjernan, som
tilldeltes honom ur 1795, kunde på denna tid, då man icke
slösade med dylika utmärkelser, anses som en stor
lieders-bevisning, hvarjemte han kallades till ledamot i flera
iu-och utländska lärda samfund. Han afled d. 18 April
1796-Han hade, såsom vi ofvan nämnt, företrädesvis valt fysiken
till sitt hufvudstudium, och denna vetenskap står hos
houoin i förbindelse för flera väsentliga upptäckter rörande
elektriciteten och magnetnålen samt framför allt det vigtig»
rönet: Om Värmens bindande vid snöns smältning, hvilket
förklarat flera dittills outredda fysiska och kemiska fenomener-
179.
Olof Kr.xiil
föddes den 2S November 174S på Oland, der fadren var
Kyrkoherde. Efter att ha genomgått de vanliga studierna,
kom han år 17GS till Stockholm, der han inskrefs so»>
Auskultant i Kammar-Kollegium, men hvarest lian ej lärei
hunnit till någon verklig tjenst, och hvartill haus lynne fur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
