Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 216. Gerhard Meyer - 217. Rutger Fuchs - 218. Erik Nordewall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkerhet, en insigt och ett lugn, som satte de utländske
trotsige arbetarena i förvåning och ingaf dem för gossen en
aktning, som de ej skulle visat mannen, om hau varit dem
underlägsen i skicklighet. Gerhard insåg likväl sjelf häst
hvad som fattades honom, och för att fylla denna hrist,
företog han en resa till nästan alla Europeiska gjuterier,
hvilka han besåg så mycket afundeu och misstroendet tillät
och hämtade deraf all den nytta och undervisning han
kunde. Denna undervisning bestod likväl till det mesta
endast i uppdagandet af hvad som äfven här saknades, och
hvilket hans egen eftertauka och skarpsynthet med tiden
skulle fylla. Återkommen från denna resa år 1727
emot-tog hau på egen hand det Kongl. Styckgjuteriet, hvilket
hau förestod i 45 år eller till år 1772. Under denna tid
gjorde hau en mängd förbättringar och nya uppfinningar,
som satte den Svenska gjutkousten aldraminst i bredd med
hvilket annat lands som hälst, förbättrade de hittills
brukliga brandsprutorua, så att, i stället att man till Stockholm
först införskrifvit sådana, fick hau nu många utländska
beställningar derpå, uppfann en ny method att gjuta i bly
och från lians verkstad utgingo efter hand, utom vanliga
arbetet], en byst af Carl XII, hvilken vann så mycket
bifall, att han ’måste förfärdiga flera kopier åt främmande bof,
samt Gustaf Wasas och Gustaf Adolf den Stores statyer,
hvilken sistnämnda han verkställde vid 75 urs ålder. Hans
förtjerister blefvo ej obemärkta och belönades med en plats
i Velenskaps-Akademien, Direktörs- och
Öfver-Direktörs-titel, Wasa-Ordeu, hvaraf han var en af de förste
Riddarena, och Adelskap. Hvad som likväl bland alla denne
aktningsvärde mans förtjenster om fäderneslandet försäkrat
honom om del varaktigaste rum i dess tacksamma minne,
är hans donation till Målare-Akademien af det fordna
Bjel-kiska huset, en af -de största och betydligaste gåfvor någon
Svensk man under sin lifstid gjort för allmänt nyttiga
ändamål, så mycket märkbarare, då man ihågkommer, att
Meyer, ehuru förmögen, likväl ej kunde kallas rik.
Dona-tionsbrefvet är dateradt den IS December 1775. Han
afled den 11 November 3 7S4. Vid lians jordfästning i
Clara kyrka lät Akademien, såsom ett vedermäle af sin
erkänsla, pryda koret med en vacker och smakfull
dekoration, till hvars uppförande Konungen gaf sitt bifall och
hvilken, efter hvad det heter i åminnelsetalet öfver honom,
uppläst i Velenskaps-Akademien, var »sådan som för den
förnämste euskildte någonsin är tillåten att upprätta.»
217.
Rutger Fuchs
föddes den 12 April 1G82 i Malmö, der hans fader,
Ofverst-Löjtnant Fuchs, född Tysk, och inkommen i riket med
Drottning Maria Eleonora, då var Kommendant. Egen
oemotståndlig böjelse förmådde ynglingen att ingå i fadrens yrke,
till hvilket för öfrigt tidsförhållanderna voro mer än
någonsin lockande, och som, efter hvad utgången visade, var det
rätta fältet för hans verksamhet. Redan 1704 var han
Kapten, tjenstgörande vid armcen i Lifland och Finland,
och, vid Stenbocks öfvergång till Tyskland, var han
Ofverst-Löjtnant vid Dal-Regementet, hvilket han kommenderade i
slaget vid Gadebusch år 1712, till hvars framgång hans
tapperhet och kloka manöver väsändtligt medverkade.
Härunder föreföll en af dessa kämpabragder, hvartill våra dagar
så sällan äro vittne, men som Carl XII:s exempel och
krig-föringssätt stundom återkallade. Fuchs sammanträffade
nemligen med den Danske Ofversten Glasenop, och emellan
dem båda uppkom ett envig, hvarunder den Svenske
kämpen väl erhöll icke mindre än 6 sår, men dock
slutligen nedlade sin motståndare. Ett fientligt skott krossade
straxt derpå hans högra ben, och följderna häraf tvungo
honom att mer än ett år gå på kryckor. De förmådde
honom likväl icke att lennia krigstjensten; så snart han
blifvit återställd, afreste han tillbaka till fäderneslandet och
vid Carl XII:s första infall i Norge var lian, som under
tiden rekryterat sitt vid Tönningen förstörda regemente,
ej blott en af dem, som dit följde Konungen, utan äfven
der, som alltid, en af dem, hvilka mest utmärkte sig. Han
slog nemligen en betydlig Dansk styrka vid Gilleråsen,
utgjorde arrier-gardet vid härens liemmarch öfver Gloinmen
och befordrades, såsom belöning derföre, till Ofverste vid
det regemente, han redan i flera ar fört med ära. Det första
anfallet på Fredrikshall, der hans förhållande tillvann
honom Carls fullkomliga bifall, medförde för honom en
flyttning till Öfverste-beställningen vid Södermanlands
regemente, hvars chef stupat utanför fästningens murar. Vid
Ryssarnes landsligning och härjande på Svenska kusten
under Ulrika Eleonoras regering, var Fuchs den ende af
be-fälhafvarena som icke tog del i de då gängse intrigerna,
hvilka genom landets ödeläggelse ville öfvertyga folket, att
en konung behöfdes i spetsen för ärenderna, utan som
endast kände sin pligt och fullgjorde den. Hans exempel
bevisade huru oändligt lätt det varit, att hindra härjningarna
om man velat det, ty med endast 700 man slog han vid
södra Staket hela den Ryska styrkan, hvarföre han
belönades med Friherre-värdighet och Generalmajors titel. Man
erbjöd honom kort derefter att inträda i Rådet, men hans
håg var för mycket fästad vid det militäriska lifvet, att han
ännu i sin kraftfulla ålder skulle kunnat förlika sig med de
stilla och fredliga sysselsättningarna vid Rådsbordet. Aren,
och den med dem minskade lilligheten förändrade likväl
hans tanka, så att han år 1739 åtminstone emottog
Ofver-Ståthållareskapet i Stockholm, hvilken plats mindre
kontrasterade mot lians fordna vanor. Vid Riddare Ordnarnas
instiftande blef han Kommendör af Svärds-Orden och ar
1751 Serafimer-Riddare. Han afled den 9 April 1753.
218.
Erik Nord ewali,
är troligen den af alla Sveriges frejdade män, som i ordets
egentliga bemärkelse mest kan kallas en IN ordens son,
emedan han föddes högre upp mot Nordpolen, än nagon annan
af dem. Hans födelseort var nemligen Ofver-Calix-socken,
7 mil norr om Torneå, der fadren, Jonas Nordvvall,
sedermera Kyrkoherde i Råuea, da bodde. Erik sag dagen
den 2 Juli år 1753. Efter genomgångna studier, först i
Luleå skola sedan vid Upsala Akademi, der hans håg
genast röjde en bestämd riktning på de mathematiska veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
