Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 218. Erik Nordewall - 219. Pehr Abraham Örnsköld - 220. Samuel Conrad Flodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaperna, ingick han 1774 i Bergs-Kollegium, der hans
skicklighet och kunskaper så fördelaktigt utmärkte honom,
att han slraxt efter sitt anställande derstiides, hugnades med
ett stipendium, hvarmed följde uppdraget att förrätta
mätningar och afvägningar vid Slrömsholms-kanalen. Detta
tidiga förtroeude bidrog emedlertid icke att öka ynglingens
sjelflortröstan, utan att inge honom misstroende till sin
egen förmåga — och just detta utgör skillnaden emellan
de redbara anlagen och den uppblåsta ytligheten. lian
reste således å nyo till Upsala att der studera Kemi och
Kopparstickarekonsten, hvarmed han (ortfor äfven under det
att han fick ett annat uppdrag som Byggmästare vid
Hjel-mare slussverk. Andteligen ansåg han, år 177G, sin
Akademiska kurs fullbordad. Att från denna tid följa
Nord-vvall vid alla de förrättningar, som anförtroddes honom,
vore att uppräkna snart sagdt hvart och ett af de större
mekaniska företag, som varit å bane eller börjats under
hela den verksamma och kraftfulla delen af hans lefnad.
Sålunda förordna’des han efter hand till byggmästare vid
Strömsholms slussverk, Undermasmästare i vestra Bergslagen
och Geschworner, till föreståndare vid Eskilstuna tristad
efter Rinman och Ordningsman derstädes, och vid Elldahls
profyrverks anläggning uppdrogs utförandet åt honom. Han
kan således anses för skapare af detta nyttiga verk,
äfven-som af Trollhättekanal, hvartill han icke blott uppgaf
planen, ulan äfven besörjde verkställigheten. Bergsbruket och
dertill hörande ämnen försummades under liden icke, och
det står hos honom i flerfulldiga förbindelser, ej blott för
de enskildta råd och biträden han deråt lemnat, utan
äfven i allmänhet genom den Bergsmekanik han författat och
den undervisning han meddelade unge män, som egnat sig
åt detta yrke. För dessa omsorger och förtjenster tilldelade
honom Bruks-Socicteten en lifstidspension af 300 lldr Bko.
Bland hans arbeten i denna väg förtjenar i synnerhet de
att ihogkotnmas, som han aulaHe vid rikets förnämsta
koppar- och jerngrufvor, Fahlu och Dannemora, till vatluets
afledande och grufdriftens befrämjande. Hans uppfinningar
i bergsmekaniken förskafläde houom ett understöd från
Bruks-Societeten af 200 Pund Sterl. för en resa till
Eng-land att fullborda dem och kollationera dem med hvad
som der förefanns. Då Södertelje kanal, så ofta och så
länge påtänkt, omsider skulle verkställas, blef det
Nord-vvall, som detta verkställande auförtroddes. Han uppgjorde
ritningarna och förslagerna samt kallades att tillse och vårda
deras sättande i verket. Det var för öfrigt ingen
vattenbyggnad, ingen hamnanläggning, intet företag i hans väg,
hvarvid han icke antingen rådfrågades, anmodades att
efterse eller helt och hullet anförtroddes att uppgöra planen.
För att deribland nämna ett enda, erinra vi om
Gevärsfaktoriets anläggning i Carl Gustafs Stad, som har honom
att tacka för sin tillvarelse. Så mångfaldiga förtjenster om
det allmänna kunde ej undgå äfven sin yttre belöning, och
han befordrades således efter hand till Ofverst Löjtnant
Me-kanikus, Riddare af Wasa-Orden och Adelsman, hvarvid
han förändrade sitt namn till Nordcwall. Att
Vetenskaps-Akademien ej underlät att tillegua sig en så utmärkt
vetenskapsman, torde ej behöfva sägas. Han alled i
Stockholm den 2 Maj 1S35, och den Adeliga ätt han börjat,
slöts med houom.
ti
219.
Pr.nn AmtAiiAM Oensicöld,
son af Öfverst-Löjlnanten Örnsköld, föddes den 13 Nov.
1720. Efter genomgångna studier i Upsala, egnade han
sig åt bergsvetenskapeu och inträdde, vid endast 10 års
ålder, som Auskultant i Bergs-Kollegium, der hans
befordringar likväl iclje gingo så fort, som man af hans
skicklighet och relationer skulle förmodat, ty först år 1759
erhöll han en Rådsplats derstädes. Är 1762 utnämdes han
till Landshöfding i Medelpad, Ångermanland och Jemlland,
och här skall hans namn alltid förvaras i ett tasksamt
minne, i anseende till den omsorg han tog om allt söm
kunde bidraga till dessa provinsers förkofran, jordens odling,
vägars och kommunikationers anläggningar, inrättningars
stiftande o. s. v. Ett prof på detta minnes fortfarande är,
alt ett af de ångfartyg, som gå emellan Stockholm och
norra orterna, erhållit hans namn, visserligen en liten
tack-samhetsgärd, men dock ett tröstande prof på, att menniskor
icke så lätt förgäta det goda man gör dem. Han fick emedlertid
ej qvarstanna här så länge som det af honom styrda länet
skulle önskat och behöft, ty redan 17C9 flyttades han till
det i ekonomiskt hänseende fördelaktigare, och af naturen
lyckligare lottade, Södermanland, der han ådagalade
samma drift och verksamhet, men der dessa egenskaper funno
ett mindre vidsträckt, och före honom mera odladt, fält.
Hans förtjenster belöntes med Kordstjerne-Kommendörs
dekorationen och upphöjelse i Friherrligt Stånd, hvilken
ynnest jemte honom vederfors äfven hans båda yngre
bröder. lian afled den 10 April 1791.
220.
Samuel Conrad Flodin.
Det slag af utmärkelse, denne man vunnit, hör
visserligen icke till de höga ofch glänsaude, men likväl till det,
som verlden icke bör uraktlåta att ihågkoinma, särdeles för
den redbara och direkta nytta, hon deraf hämtar. Han
var nemligen en af framtida släglers välgörare, och det
tillhör således dessa att minnas honom. Han föddes den
25 September år 172G i Lomaryds och Bälaryds församling
af Linköpings slift, der fadren var Kyrkoherde. Vid 12
år faderlös, saknade han likväl icke värd och understöd för
sin uppfostran, hvilken besörjdes af en förståndig och
samvetsgrann moder. Emot ynglingars vana, skyndade han
icke straxt efter de oundsiänsdiuaste studiernas inhämtande
o r
att kasta sig in pä embetsmaunabanan, utan lortsatte
undervisningen utöfver den brukliga tiden och trodde sig
böra fullända den genom en utländsk resa. Först eller
återkomsteu derifrån och vid 27 års alder, ingick han som
Auskultant i Svea Hof-Rätt och sedan i Stockholms
Magistrat, der han år 1774 valdes till Rådman af litterata
klassen. Man kan således icke säga, att lyckan ilade före hans
egen förhoppning och sjelfbedöinande, ty han var då redan
en 48 årig man, och den plats han erhöll, var hvarken
särdeles betydande eller inkomstgifvande. lian vann icke
hellet anogon högre, ty ehuru tvänne gånger uppförd pa
lit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
