Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 312. Anders Celsius - 313. Mårten Triewald - 314. Olof Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312.
Anders Celsius,
sonson till den genom sin upptäckt af Helsinge-runorna
namnkunnige Måthemalikern Magnus Celcius, och son till
Professorn af samma namn, föddes den 27 November
1701. Med namnet ärfde Lan de. stora vetenskapliga
anlagen och den oemotståndliga böjelsen, alt göra dem
gällande. Denna böjelse tog ut sin rätt i trots af anhöriges
uppmaning att lägga sig på juridiken, såsom ett vida
säkrare brödyrke, och han intog redan vid icke fullt 30 års
ålder den lärostol såsom Astronomie-Professor i Upsala,
hvilken tycktes nästan vara ett fideikomiss iuom hansslägt,
emedan den före honom innehafts af hans farbroder,
morfader och morbroder, Peter Elvius. En lärd resa, som
han kort efter sin utnämning till detta embete företog till
liera Europeiska länder, och som räckte i fem år, förde
honom i personlig bekantskap med tidens störste
vetenskapsmän, och en följd deraf blef hans deltagande i den
resa till Lappmarken, i afsigt att bestämma jordens form
vid polerna, som han föreslagit, och hvilken, på Franska
regeringens bekostnad, företogs af Maupertuis, Clairaut,
Damus in. 11. En pension af 1000 livrés belönade hans
dervid ådagalagda förtjenst. Då han nn ändtligen, efter
dess fullbordan, skalle börja sköta sin profession, fann
han omöjligheten att göra det med något verkligt gagn
för vetenskapen, då Upsala icke ägde något
Observatori-um. lian företog således att bygga ett dylikt i sin egen
trädgård, och medan detta byggdes, gjorde han
observationer, liggande under bar himmel. Följden häraf blef
likväl på en gång nyttig och skadlig för vetenskaperna,
t}- de många rön och upptäckter han gjorde, ersatte
likväl ej förlusten af upptäckaren, hvars förstörda hälsa lade
honom i en för tidig- graf den 25 April 1744. lian var
ledamot af Vetenskaps-Akademierna i Stockholm, lierlin
och Wien.
313.
Mårten Triewald.
Smeden i Stockholm Marten Triewald hade tvenne
söner: Samuel och Mårten, som bada gingo hvar sin väg
till utmärkelse och anseende, och båda hunno det mål de
sökte. Den äldre, Samuel, valde diplomatikens bana och
dog som Ilolsteinskt Statsråd; den yngre, Mårten, gick
vetenskapernas icke mindre törnsådda, men mindre
vådliga stig; han gjorde sill fädernesland en redbarare nytta.
Det var likväl icke del fria, öfverlagda valet som förde
honom dit. Ilan ägnade sig nemligen iörst åt handeln,
led en förlust i sitt första företag, reste, till följd deraf,
till England, och liek der en befattning som föreståndare
för en stonskolsgrufva i Newcastle. Arbetena derstädes
betraktade han likväl icke endast med induslriidkarens öga,
utau äfven med forskarens. I synnerhet fästade han sig
vid en slags eldmachin, som brukades vid uppfordringen
ur grufvorna. At denna gaf han en förbättrad form och
hemförde den till Sverige, der han således kan anses som
ångmachinernas fader och stiftare. Ilans biograf,
Professor Laurell, talar vidlyftigt om denna machin och yttrar
siu ledsnad öfver, att den då ännu ej blifvit använd, men
tröstar sig derincd, alt sådant troligen skall ske i
framtiden.
Under sin ofvannämnda befattning samlade T. någon
förmögenhet, med hvilken han, efter tio års vistande i
England, år 1726 återvände till Sverige. Här utnämndes han
till Director Mechanicus, förordnades att hålla
föreläsningar öfver mekaniken och iiclc sig uppdragen tillsynen
öfver Wedevågs och Qvarnbacka jernarbeten. Man har af
honom en mängd rön och uppfinningar, såsom en
förbättring af dykareklockan, en vädervexlings-maschin, rön om
silkesmaskens skötsel, om ljusets intensitet o. s. v. Han
var en af Veteuskaps-Akademiens grundläggare och
första medlemmar. Hans nyttiga verksamhet afbröts alltför
tidigt af döden den 8 Augusti 1747, i en ålder af endast
55 år.
314.
Olof Rudbeck.
Då den store Gustaf Adolf före siu afresa till
trettioåriga kriget befann sig i Westerås, hade Biskopen
derstädes, Johannes Rudbecks hustru i andra giftet,
Magdalena Ilysing, födt en son, hvilken Konungen, för att
hedra den förtjeute kvrkoläraren, lofvade bära till dopet,
der han fick namnet Olof. Man kan med skäl säga, att
detta barn var värdt en sådan fadder, och att han, på
den bana han inträdde, gjort sitt fädernesland lika
mycken heder och förvärfvat en lika namnkunnighet, som den
Kongl. bjeltcn på siu. Det var Atlanticans ryktbare
författare, som Gustaf Adolf här införde i Kristna kyrkans
gemenskap. Fadrens stånd och egen böjelse ledde
ynglingen på lärdomens väg, och han ägnade sig, såsom
egentligt yrke, åt medicinen, i hvilken vetenskap han år 165S
blef Professor vid Upsala universitet. När man härtill
lägger, att han i denna befattning ailed den 16
September 1702, sedan han åt siu son, Olof Rudbeck den
yngre, afträdt sin profession, så har man sagt nästan allt
hvad soin är att säga om hans lefuadsliändelser i vanlig
bemärkelse. Så mycket mer vore deremot att säga om
mannens litterära verksamhet. Rudbeck var en polyhistor
eller rättare: ett universalgenie af de 1’å, som förtjena
detta namn , ty hans kunskaper, talanger och
skarpsynt-het voro ej ytans mångsidighet, de flerfalldiga falcetter,
hvari den oäkta stenen låter slipa sig, och hvarifrån hon
kastar en mängd ljusstrålar, utau den sanna diamantens
rena vatten, i hvars djup det himmelska ljuset
återspeglar sig. Såsom läkare och anatom var han upptäckare
af de lymfatiska kärlon, och, ehuru äran af denna
upptäckt blifvit honom bestridd al flera samtida, lärer
oftcr-verlden likväl ej förneka honom den. Han var, då den
gjordes, endast 23 år gammal. Ett prof på, ej blott sin
skicklighet som anatom, utan äfven på sin själskraft och
sinnesstyrka, gaf han dessutom, då han på siu egen hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
