Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Behöver man frukta brist på egnahemslånemedel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
107
arbete. Det blir mera livsmedel, mera kläder, mera rum. Det lilla
samhället blir rikare.
Fabrikören och smeden kunna producera för billigare pris, när
maten blir billigare. Och blir det nu överskott av livsmedel och
fabriksvaror, så får man tillfälle att byta till sig varor från andra
samhällen, och välståndet skall på det sättet ytterligare stegras.
Vi antaga att en stämma hålles på den lilla ön. Då uppträder
någon och säger, att vi rent fördärva oss med dessa hembyggnads- och
odlingsarbeten. Man bör icke stödja dem vidare. — Vi förmoda att
ett sådant anförande icke skulle taga sig vidare väl ut inför
förnuftigt folk.
Om man tar sig för att bygga ett slott på ön, eller att
inför-skriva champagne, då kan det hända att samhällsfinansema taga
skada, men icke kan byggandet av små hem och drivandet på fritid
av små odlingar skada dem.
Ja, även om sedelmängden i samhället skulle behöva ökas, just
för att bereda förskott åt egnahems- och odlingsverksamhet, så skulle
det kanske kunna vara något att tänka på. Men här säger då
någon genast: Det vore väl ändå att förstöra myntet. Då skulle
sedlarnas köpkraft sjunka.
Ack, svara vi då, det är just nu, som myntet tar skada och
faller i köpkraft. Det har fallit till hälften och en tredjedel hos oss,
och ändå mycket mer på andra håll. Det faller oupphörligt, och
ingen makt i världen tycks kunna hindra det fallet.
Men se bara ändå, hur det på sista året vänt sig åtminstone på
en punkt i Sverige. Potatisodlingen ökades, potatisprisen ha fallit,
och myntvärdet har stigit gent emot potatisen. Skulle det inte på
samma sätt stiga gent emot andra livsförnödenheter, såsom mjölk,
bostäder, kläder 0. s. v., om vi bara finge en tillräckligt ökad
produktion?
Skulle icke lån, som ha till resultat sådan produktion,
stabilisera penningvärdet, även om lånen utgjordes av statens nytryckta
sedlar, särskilt om det vore korta lån, vars sedlar då snart droges
tillbaka ur rörelsen igen, jämte tillagd ränta?
Men märk, att vi ha icke föreslagit någon nytryckning av
sedlar än. Man har annat att tillgripa först.
Man skulle antagligen kunna vinna ofantligt med mynt till
produktiva ändamål, om utlåningen strängt begränsades till dylika
ändamål, och till korta lån, som återbetalades, när den planerade
produktionen ägt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
