- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
108

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Sedlar äro till för att framskaffa varor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io8 DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

SEDLAR ÄRO TILL FÖR ATT FRAMSKAFFA VAROR

Produktiva lån på kort tid! Det är ett nytt fältrop, som
börjar höras runt omkring i världen. Man hörde det härom dagen
från England. Ransonering av kapitalet och dess förbehållande åt
viktigare ändamål, hette det förut, men begränsning av lånen till
produktiva lån är kanske ändå en lämpligare formulering. I alla
händelser måste det bli någon styrsel på sedelströmmen.

Vad äro sedlarna? Ja, vi äro icke mäktiga några djupsinniga
nationalekonomiska definitioner, och väl är kanske det, ty även på
detta område kan man lätt gå vilse, om man ger sig för långt ut. Våra
professorer strida ständigt om mynt och sedlar, men till någon
klarhet eller enighet tyckas de aldrig komma.

Även här låta vi leda oss av vad som intresserar småfolket och
de egna hemmen, och det kan hända att vi även i fråga om
myntet då komma någorlunda till rätta. Och så vilja vi nu taga på
problemet så enkelt som möjligt.

Som vi veta, bjuder ;staten också ut sparmärken. Vi förstå
lättare vad de äro. Om vi köpa dem, så få vi en fordran av
staten, och ju mera vi spara av dem, desto förmögnare bli vi, om bara
staten håller sitt löfte att lämna oss pengar för dem, och om vi få
köpa något för dessa pengar.

Men sparmärket är ju i själva verket bara en omväg. Om sedeln
vore gummerad på baksidan, så kunde vi lika väl kalla den för ett
sparmärke. Den är en fordran av staten, och den gör oss förmögna,
om vi spara den, dock endast om vi kunna få någon vara för den.

Vi sträva och arbeta dag för dag för att i nämnda sparmärken
nedlägga resultatet av vårt arbete. Så länge vi behålla dessa
sparmärken i våra händer ha vi vår fordran kvar hos staten. Men ingen av oss
går till staten för att kräva ut denna fordran. Det är icke det vi
syfta till. Ytterst syfta vi till att för sedeln få tillbyta oss en vara av
någon, som äger en sådan. Staten och sedeln äro bara förmedlare.

Så köpa vi då en vara för vår sedel. Vi få varan, och säljaren
får övertaga vår fordran hos staten, för att i samma syfte låta sedeln
gå vidare.

Den vara vi köpt kan vara något som vi behöva för att leva
under det vi arbeta och spara vidare, ja, den kan vara ett djur eller
ett redskap, med vars hjälp vi skola fördubbla värdet av vår
produk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free