- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
122

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - En verklig bankkontroll skall sätta kronan på verket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

Hur skulle man då få garanti och kontroll? Jo, naturligtvis
genom att banken icke lämnade ut pengarna direkt, utan bara
öppnade ett kreditiv motsvarande växelns storlek. Pengar utlämnades
sedan endast i mån som räkningar företeddes i banken och bilades
kontot.

Mannen, som enligt det föregående lånade pengar till en
svingård, skulle få dem mot ett duplettkvitto för grisen eller grisarna
och utsädespotatisen, eller hans leverantörer skulle kunna hämta
pengarna i banken mot ett sådant kvitto. Hade han fått låna pengar
till något odlingsföretag, så skulle han få ut dem mot kvitto av de
arbetare han använt, o. s. v.

På detta sätt skulle kontrollen bli fullständig. Ingen skulle
våga komma med några understuckna papper, ty det bleve ju
förfalskning och kunde upptäckas, och leverantörer och mottagare
kontrollerade för resten varandra.

Verifikationernas uppordnande på sina platser vore en småsak
och kunde på bankerna skötas av billigare arbetskrafter. Kontrollen
från bankinspektionens sida behövde icke bli ingående, utan kunde
utföras genom ”stickprov”, men skulle bli tillfredsställande i alla fall.
Systemet skulle leda till allmän bokföring även i de små företagen,
och detta i och för sig vore icke litet värt.

I fråga om den stora produktionskrediten kunde kontroll
åvägabringas medelst företagens böcker, och det borde icke vara svårt
att här få gränser, som bleve alldeles klara.

Vid den enskilda utlåningen hade långivaren att handla på samma
sätt som banken. Han utlämnade pengarna endast mot kvitton, och
dessa måste förvaras som verifikationer för att reversen skulle vara
laglig. Man kan då också vara säker om att de noga behandlades.

För handelsmännens växlar skulle motsvarande lagar gälla.
Pengarna skulle följa varan och varan skulle följa pengarna. Följdes
detta skarpt och obrottsligt, så vill det synas som om börsspel om
varor, som hänga i luften, skulle kunna förekommas, och den ort, där
den kreditgivande banken befunne sig, skulle alltid kunna räkna på
fördelen att få varan, vilket ju vore rättvist.

Varan behövs på orten. Det är väl på denna grund, som
spekulationen ursprungligen lades. Men en viss tillmätt vara kan ju komma
blott en ort till godo. Så inträffar under spekulationens fortgång
att orten, som behöver varan, går miste om den, eller får betala ett
.genom spekulationen stegrat pris. Ja, varan går kanske ur landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free