- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
123

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - En verklig bankkontroll skall sätta kronan på verket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

123

Ortens intressen åsidosättas. Inte kan man då säga att ortens pengar
eller kredit blivit rätt använda.

Det är tydligt att speciella låneformer, såsom personliga kreditiv
och dylikt, fortfarande skulle finnas, och att modifikationer kunna
och böra äga rum, så att t. ex. kredit öppnas också för undervisning.
Den är minsann ett produktionsintresse av högsta grad.

Det är också tydligt att modifikationer böra få förekomma
under en övergångstid. Alla nya lån skulle uppläggas efter verkligt
sam-hällsnyttiga och produktionsprinciper, men de gamla finge redas upp
så gott man kunde. Antagligen skulle dock allt anpassa sig mycket
bra efter vart annat, ty principerna äro så naturliga och riktiga.

Man undrar kanske, hur det skulle kunna gå för ägare av
särskilt stora egendomar på landet eller särskilt stora hus i stad att
reda sig 1 framtiden utan lån för själva fastigheterna. Men visst
finns det ju rikt folk till det. Och reda de sig icke med det hela,
så få de delå upp och sälja. Det ligger ju i tiden en tendens till
sådan uppdelning även av husen i städerna, som nu
oupphörligt’uppdelas till försäljning i sina särskilda våningar.

Om jag har stora komplex och mycket skulder, samt delar upp
vad jag har och inskränker mig till vad jag med egna resurser kan
behärska, så blir jag ju bara mera sorgfri och kan sköta mina affärer
bättre. Vad särskilt jordbruket beträffar, så kräver detta numera
så stort driftskapital, och kan utvecklas så intensivt i drift, att det
minsann blir skulder nog och övernog, om jag lånar till det, och den
krediten skulle ju icke stängas.

Denna driftskredit behöver naturligtvis icke heller i jordbruket
inskränkas fill ett år. Den kan läggas på flera år, alltefter
produktionens natur. Det hör till modifikationerna. Lånen skola bara
inbetalas, när vederbörande produktion ägt rum. Detta måste vara
regeln.

Vad beträffar uppredningen av gamla lån utanför produktionen,
så har man ju också aktiebolagsformen, medelst vilken man kan
släppa in flera intressenter. För övrigt är att märka, att dessa lån
i allmänhet redan äro ställda på amortering. För att inga faror
från det hållet skulle kunna möta under en övergångstid, kunde ju
tänkas en bestämmelse, att de gamla lånen icke behövde inbetalas på
annat sätt än medelst inteckningar eller obligationer, som
amorterades på viss tid och på lång tid. Ville mottagarna strax förvandla
dessa papper i pengar, så hade de möjlighet därtill, om de insatte
dem som säkerhet för produktiva lån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free