Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Skattemärken och sparmärken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
129
I Danmark har man under krisåren fritagit jordbrukarna från
leveransplikt inom en gräns av 3,000 kr. jordvärde, och man börjar
där finna att detta är en riktigare väg än att lägga skatt på allt
jordvärde.
Betalning och återbetalning av vissa varuskatter kunde ske
medelst utbyten av märken i affärslivet, alldeles som man nu rör sig
med kassakvitton, sparmärken och frimärken, eller som man rörde
sig med kort under krigstiden.
Obehagligt, säger man, vid minnet härav. Det är inte säkert.
Dessa märken skulle under här ifrågavarande förhållanden bli
någonting allt annat än obehagligt. De skulle bli av alldeles samma natur
som kontanta pengar, och då har väl ingen heller något emot dem.
Vilken av oss är det, som inte gärna underkastar sig besväret att
plocka med kontanta pengar? Kärare besvär har man knappast.
Inom samma gränser som alla andra skulle småbrukaren åtnjuta
bevillningsfrihet för inköp av förnödenheter för jordbrukets behov.
Hembyggandet och småbruket skulle därmed än ytterligare
uppmuntras, och de kunna icke nog uppmuntras och stödjas.
Dessa märken i affärslivet kunde också bli ett medel för en i
stor skala organiserad sparsamhet. Staten gör hos oss med
sparmärken ansatser att befrämja sparsamheten. Men dessa
sparmärken få tyvärr ligga för mycket stilla. Varför sätter man dem icke
mera i gång genom att låta dem få följa varuomsättningen?
Någonting liknande föreslogo vi för mer än 20 år sedan som ett medel
att få pengar till egnahemsbyggande.
Varför skulle icke staten kunna göra något sådant, lika väl som
den nu samlar upp skatter på denna väg, när det till och med kunde
gå med samma besvär? Enskilda affärsmän söka ibland göra
allmänheten en tjänst på detta sätt genom sina rabattmärken. Staten
skulle också kunna bjuda motsvarande tjänster. Postverket gör det
ju ibland genom märken för välgörenhetsändamål, liksom någonting
dylikt ibland förekommer vid spårvägstrafiken.
Livsförnödenheter böra emellertid som sagt vara fria från
skatt så långt som möjligt, särskilt jordbruksprodukterna inom det
egna landet. Här kunde man tänka på lika skatt på lika arealer,
liggande utom gränsen för den egna nödvändiga konsumtionen. På
detta sätt skulle nog jordbruksproduktionen bäst drivas i höjden, till
nytta för alla, i det alla då skulle uppmuntras att producera så
mycket livsmedel som möjligt.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
