Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Skattemärken och sparmärken - Gränser måste sättas för samhällsskulderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Har man arealskatt, så må man naturligtvis icke på samma gång
ha skatt på nettoinkomsten. Sådan skatt kan för övrigt särskilt på
detta område lätt verka som otrevliga böter för den större
driftigbeten och dugligheten, liksom för den större ärligheten, ty det är
ju omöjligt, att här få någon exakt kontroll på de vägar man nu
går. Annorlunda ställer det sig dock, om man övergår till en
allmän omsättningsskatt, en tanke, som vi skola behandla längre fram.
Under ett system av allmän livsmedelsproduktion behöver man
i alla händelser icke befara några skadliga monopol, ty konkurrensen
bleve så skarp och allmän, att inga sådana kunde uppstå.
Inte heller behövde man här befara skada från någon
överproduktion. Det blir nog inte alla som producera ändå, det dröjer innan
man kommer riktigt allmänt i gång, och det reglerar sig självt. Vad
som icke går åt hemma, kan exporteras som det är, eller i förädlad
form. London exempelvis tar nog emot hur mycket ägg och fläsk
som helst.
Om man studerar rörelsen i en livsmedelsaffär i London skall
man få livligt intryck härav, men därför ha också de närmare
liggande grannarna, såsom Danmark och Belgien, här kunnat finna
avsättning till hundratals miljoner för livsförnödenheter, som vi föga
eller icke alls exportera, men lika väl kunna framställa och utföra.
I fråga om skatter gäller ju för resten, att man får handla efter
omständigheterna, därvid dock alltid ihågkommande att man
skyddar de små hemmen och de små inkomsterna och att man främjar
både industri och jordbruk, även om man måste och bör gå den
progressiva beskattningens väg, vilken ju är en lösning av det
ut-jämningsproblem, som man annars söker få bukt med medels
allehanda teorier.
Vi återkomma till skatterna i avdelningen ”Efterskrift”.
GRÄNSER MÅSTE SÅTTAS FÖR
SAMHÄLLS-SKULDERNA
Skatteavdelningen kan ej sakna en erinran, att samhällena på
helt annat sätt än nu måste taga hänsyn till, vad de ha råd med,
och vad de kunna reda upp, utan att fördärva både sig själva och
medborgarna. Nu går man ju till svindel både i stat och kommun.
I de anglosachsiska länderna har man sökt bereda skydd mot
denna svindel, genom att på enskilda personer lägga ansvaret för,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
