- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
217

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Ett slutord om den hemliga röstningen — ett grundskott mot den

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

217

ETT SLUTORD OM DEN HEMLIGA RÖSTNINGEN —

ETT GRUNDSKOTT MOT DEN

Det lyster oss att säga ännu några ord om den hemliga
röstningen. Invändningarna på andra punkter avvisas lätt nog och
tämligen grundligt, men här retirerar man i något långsammare takt.

Den hemliga röstningen tycks på många håll vara ett skötebarn.
Men det var någon, som närde en orm vid sin barm. Kan denne
någon också vara en personifikation av samhället, med den hemliga
röstningen som ormen?

I tusen år och mycket mer än det har vår stat bestått. Stora
ledare och ledande klasser ha hållit den samman, och under denna
ledning har den stora massan i släkte efter släkte, i fred och i krig
arbetat och kämpat för att bygga upp den.

Efterhand inträffade så, att folket självt fick ta hand om hela
sin arvedel, den gamla staten. Men kan man tänka sig att det skedde
utan något som hälst ansvar för de nya förvaltarna av arvet!

Låt oss ånyo tänka oss denna gamla ärevördiga stat under
bilden av en enda stor gård. Ät gårdsfolket överlämnas nu att styra
med gården. Men de skola icke visa, hur de styra, eller vad de
göra. Det är hemligt, allt vad de företaga sig. Hur skulle det gå
med en gård, som utlämnades på detta sätt?

Några av förvaltama av gården äro slöa och bry sig icke om
vad de göra. Sådant kan man ju tänka sig. Men det är ingen risk
med det, ty ingen får veta, vad de besluta. Eller det är en fråga, som
de nya gårdsförvaltarna icke äro så kunniga i, och de äro tankelata
på samma gång, och varför skola de behöva besvära sig med att
sätta sig in i frågan? Det är ju ingen som får veta, om de
ådagalagt någon insikt i den eller icke. Röstningen, beslutet i frågan,
sker i hemlighet.

Gården kräver ett offer för att hållas uppe. Några av
förvaltarna dra sig undan; det är ingen risk, ty ingen får veta det. Eller
några av förvaltarna ha räknat ut, att om de i visst fall rösta på
visst sätt, så kan det bli till personlig fördel för dem, ehuru klar
orätt mot de andra. Det är ingen risk att rösta så, ty ingen får
veta det.

Nog tycka vi att det är bra mycket lämpligare och för gården
fördelaktigare, om alla förvaltarna få öppet träda fram med sina
meningar. Då kunde inträffa att de slöa vaknade, då kanske
okunnigheten bortarbetades, då skulle det öppna meningsutbytet bidra till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free