Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Ett slutord om den hemliga röstningen — ett grundskott mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
upplysning, då kanske man blygdes att dra sig för offret och
skämdes för den orättfärdiga röstningen.
Ja, vi misstänka, att det då skulle vända sig åt andra hållet i
stället. Man började kanske tävla i intresse, i upplysningssökande,
i insikt, i uppoffring, i mönstergillt arbete, alldeles som gossarna
tävla i skolan eller kolonisterna i sin trädgårdsförening. Man visste
att man hade ögonen på sig. Särskilt visste man, att barnen krävde
att man uppförde sig riktigt.
Ja, det är nog inte så lätt att motsäga detta. Eller hur? Och
det funnes nog heller intet alls att säga emot det, om man inte hade
den där terrorn att slänga omkring sig med.
Nu ha vi för vår del sagt, att vi icke tro på terrorn i detta fall,
icke i våra dagar och i våra samhällen. Om någon visar sig mån om
gården och går förnuftigt fram, så aktas han nog i stället för att
terroriseras. De, som få akta sig, äro i stället de, som icke bry sig
om gården, och som gå oförnuftigt fram.
Men nu vilja vi möta våra motståndare på deras egen mark
och antaga således att terrorn finns. Därpå vilja vi bevisa, att den
öppna röstningen under sådana förhållanden bara blir så mycket
nödvändigare. Kunna vi lyckas häri, ja, då borde den hemliga
röstningen ha fått nådestöten.
Vi ha tidigare mera i förbigående instuckit även denna sats i vår
argumentering. Nu vilja vi söka bindande fastställa den.
Låt oss då först framhålla, att förhållandena vänt på sig
betydligt mot förut. Förr i tiden hette det, att arbetaren skulle finna
ett skydd mot arbetsgivaren i den hemliga röstningen, alldeles som
det hetat att riksdagsmännen skulle i hemlig röstning finna ett skydd
mot kungamakten.
Nu är det väl mera för arbetsgivaren man söker bereda ett
sådant skydd, och för de arbetare, som icke stå på
arbetaremajoritetens sida.
Men redan här börjar den logiska grunden vackla. Ty vad
arbetsgivaren beträffar, så är väl arbetaren icke i något tvivel om,
var han står i klassfrågorna. Arbetsgivaren har väl också
möjligheter att i dessa fall stå rakryggad mot .arbetarna. Icke kunna de
komma åt honom för hans röstnings skull, inte bry de sig om det
heller, kan man antaga.
Men så drar man fram den situationen, då ett mindretal
arbetare vid en fabrik kan ha en mening, som avviker från
majoriteten. Nu kan och skall terror övas, menar man. Vad sker då, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
