Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Ett slutord om den hemliga röstningen — ett grundskott mot den - Den store filosofen och den hemliga röstningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Hade man icke upptäckt den, ja, så hade väl vailet blivit stulet eller
förfalskat, och lapparna utbytta mot andra. Och sådana anonyma
lappar skulle man sedan lägga fram för mänsklighetens domstol,
menar man.
Kan man inför en domstol röra sig med anonyma vittnesmål i
saker rörande liv och död, eller i någon sak för resten? Det förstår
var och en att det icke kan gå för sig. Man borde då icke heller
kunna tala om att godtaga anonyma och därtill kanske förfalskade
inlagor rörande fosterlandet och dess liv och välfärd, vilket kan
betyda allas vårt liv och välfärd.
John Stuart Mill var motståndare till den hemliga rösträtten,
så ock Bismarck. Tidigare ha vi andragit Rousseau och Cicero.
DEN STORE FILOSOFEN OM DEN HEMLIGA
RÖSTNINGEN
John Stuart Mills skrifter i fråga om det mänskliga samhället
tillhöra den klassiska litteraturen på detta område. Det kan vara
skäl att höra något av vad han säger i fråga om den hemliga
röstningen. Vi se nu efteråt, att det ganska bra stämmer överens med
vad vi anfört.
Mill säger som vi att röstningen icke är ens privatsak, utan
rösten skall avgivas i det allmännas intresse. Vaimannen är bunden
att rösta efter sin mest upplysta och samvetsgranna övertygelse om
vad som främjar det allmännas bästa. Visst bör en människa äga
rösträtt även för att kunna skydda sig själv, men hon bör då i
samma grad skydda sina medborgare, såvitt saken beror på hennes röst.
Men har allmänheten någon rätt till ens röst, varför skulle
allmänheten då icke ha rätt att känna, hur jag röstar? Varje
samhällsmedlem har dock icke allenast intresse av, huru röstplikten
fullgö-res, utan kan även ha rätt att känna sig förnärmad, om den ej
full-göres på ett med hedern överensstämmande sätt och med
erforderlig omsorg.
Skulle tvång i någon avsevärd grad kunna utövas mot
valmännen vid öppen röstning? Nej, den makten har avtagit och avtager
för varje dag, och skydd är onödigt. För längre tillbaka kan det
från vissa håll ha gjorts försök till valtryck. Men nu kan man
spåra större egoism eller egoistiska tendenser hos de voterande själva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
