Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Ytterligare om hemegendomen och hemskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 den rättvända världen
byggnad, med en egen trädgårdslott till i alla fall, eller i ett
fritt-liggande litet hem med trädgård till.
Eget och skuldfritt så snart som möjligt är bättre än evig hyra,
det bör också ligga klart för det enklaste förstånd, såväl som för
den mest djupsinnige. Visst kan det väl hända, att man framdeles
genom något slags kooperation kan bli delägare i sin fabrik också,
men låt varje arbetare äga sitt hem och en trädgård till att börja med,
det är icke litet det.
Vi sade i det föregående att Sverige vid de vilda striderna i
Finland skulle ha framträtt med förslag om försoning mellan klasserna
på denna hemäganderättens och de allmänna folkbeslutens grund. Det
brydde man sig icke om. Men dess bättre tyckas nu finnarna själva
börja komma underfund med denna väg.
Just denna tanke, att göra jordbruksarbetarna till självägare, har
nu förts fram i finska riksdagen, och vederbörande utskott har
visserligen icke gillat alla detaljer i planen, men varmt uttalat sig för
principen.
Nationernas förbunds sociala avdelning skall också nu behandla
frågan om jordbruksarbetarna. Det skall bli intressant att se, vad
annat man kan hitta på för dem än egna hem.
Sedan détta skrivits kommer telegrammet från Frankrike att 250
deputerade av alla partier begärt just detsamma som vi. De vilja
att två miljoner franska jordbruksarbetare skola få frilösa hem och
jord till självegendom medels 20-åriga amortering slån.
Man kör hos oss med bostadsfrågan, så att man till sist icke vet
varken ut eller in. Efter kristidens begränsning av hyrorna har
bostadsbrist uppstått, och för att det nu skall bli några bostäder igen
tänker man, för en tid åtminstone, gå mycket längre, än vi någonsin
föreslagit i denna skrift.
Vi ha föreslagit att man skulle lämna markegångssatta lån till
alla som vilja bygga, och hade man gjort det tidigare, så skulle det
icke ha varit brist på bostäder, och hjälpen skulle icke ha kostat
samhället något. Lånen hade ju blivit återbetalda då, och under den
generation, som nu gått, skulle markegångssättningen icke heller ha
kostat något.
Nu har beslutats att skänka allmänhetens pengar till en del av
byggnadskostnaderna, eller att för ett år åtminstone lämna lån utan
ränta. I sitt ursprungliga skick innebar förslaget en av de största
utgiftsposter, som någonsin föreslagits i en svensk budget, bortåt en
kvarts miljard. Så mycket blev det nu inte, men åtskilliga miljoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
