Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Ytterligare om hemegendomen och hemskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
235
i alla fall även till den rena gåvan. Skattebetalarna få betala, de
som hyra få betala, och ett ytterligare sänkt penningvärde får betala.
Om dessa hem skola bli egna, med jord till, och om några hem
skola bevaras som egna, för att ge trygghet åt den enskilda och
samhället, det fäste man sig ej vid. Man undvek i stället ordet egna
hem. Det fick bli en kasäm lika gäma, och en evig hyra av dem
som bodde där, bara ruljangsen gick.
Sedermera betonades från något håll, att man borde tillse, att de
egna hemmen finge den där gåvan också, och att hem med jord till
icke skulle bli uteslutna. Det är betecknande att detta tal kom
efteråt. Det var att kasta jästen i ugnen efter brödet. Vad som efteråt
begärdes motionsvis skulle väl ha förts fram som första punkt i
förslaget. Ja, understödet skulle väl ha förbehållits åt verkliga odlare
och hembyggare. Nåja, företräde fingo egnahemsbyggare i städerna
verkligen till sist, men landsbygden uteslöts.
Om enligt vår plan duktigt folk förhjälptes till jord och
byggnadsmaterial, så styrde nog duktigt folk fortfarande om att det blev
bostäder efter behovet, och duktigt folk betalade dem själva, byggde
dem kanske till stor del själva, vilket nog är en sundare väg än
att skänka pengar till bostäder.
Låt oss stanna vid, vad som ligger bara i detta, att hjälpen helt
förbehölles åt dem, som vore duktiga nog att ställa till med något för
sig själva. Vilket företräde ligger icke bara i det draget! Mer än
ett begränsat antal kan icke få den hjälp, som nu ställts i utsikt.
Låt oss säga att 50,000 få den.
Då säga vi: Låt de 50,000, som kunna och vilja göra något för
sig själva, träda fram. Det blir lika mycket bostäder då, men bättre
och billigare bostäder, bättre resultat i det hela, byggarna själva få
något och samhället vinner i styrka.
Men kasta ut hjälpen till kommunerna, låt den ätas upp av dyra
kostnader av olika slag, låt vem som hälst, utan att man på honom
ställt några särskilda fordringar, och utan att han heller kan få någon
särskild glädje av det, hyra in sig i husen, och det hela är försumpat.
Låt oss förenkla vad som sker vid denna skänk. Antag att
Stockholms kommun får 10 miljoner, som läggas ned i kommunala
bostadshus. Husen bli i alla fall så dyra, att hyran kanske måste
fördubblas mot hyran i de gamla husen, för att affären i övrigt skall
kunna balanseras. Gåvan till kommunen betalas av allmänheten på
en eller annan skatteväg. Vem tjänar på affären? Vem får någon
tillfredsställelse av den?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
