Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - ”Vårt skattesystem är vansinnigt och måste störta samman”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Vi talade nyss vid en person, vars bolag haft en omsättning på
bortåt en miljon, men bolaget hade icke någon skatt, ty det hade icke
haft någon vinst. Man skulle kunna tro att det icke är sant, men
sådant är systemet.
Man skulle ju i stället kunna säga att svaga företag allra minst
borde slippa ifrån sin andel i skatterna, ty sådana företag kunna
väntas ramla, och då kan samhället få sina största bördor för deras
skull.
Från Norge heter det, att företagare, som hotas av för stor
skatt å sina vinster, för att komma undan kunna väntas använda
dubbla behövliga beloppen för reparationer 0. s. v. En resande i
Tyskland berättar att han varit med på de mest överdådiga middagar,
som vissa bolag givit. Man brydde sig icke om vad det kostade, sade
man. ”Staten betalar hälften”, det vill säga, motsvarande vinstbelopp
skulle annars ha lämnats till staten som skatt!
Hur tungt drabba icke ofta dessa direkta skatter dem, som
bära dem, särskilt de små! Det säges att statkarlen nu skall få
betala 140 kr. Var skall han ta dem ifrån? En industriarbetare får
kanske betala 300 kr., ja, 400 och 500 kr. Han har knappt brödet
för dagen. Må man tänka sig in i, vad detta vill säga.
Men när arbetaren nu får betala 300 kr., så tycker han givetvis
att det är orätt att småbrukaren skall slippa undan med kanske 30
kr. Småbrukaren lever ungefär likadant som arbetaren och skall
betala lika mycket, menar arbetaren. Men hur skall man få 300 kr.
i skatt av en småbrukare med en liten gård gå låt oss säga 5,000 kr. ?
Man har hittills beräknat, att denna gård lämnar 6 proc, ränta
på taxeringsvärdet, eller just 300 kr., och det är denna inkomst, som
lagts till grund för kommunalskatten. Efter en skatt av 10 kr. per
bevillningskrona, d. v. s. för varje 100 kr. inkomst, blir skatten då
30 kr., eller en tiondel av denna behållna inkomst, medan arbetaren
får betala ungefär tiondedelen av sin hela inkomst, 3,000 kr.
I verkligheten har småbrukaren lika stor inkomst som arbetaren,
då bostad och föda i båda fallen representera ungefär lika mycket,
menar arbetaren. Och det kan ju teoretiskt se så ut. Men vart leder
detta resonemang i praktiken?
Småbrukaren kan ådagalägga, att produktionen under vanliga
förhållanden icke lämnar honom någon vinst över 6 proc, ränta.
Kapitalet får möjligen denna vinst i jordbruket som på andra håll,
till följd av kapitalets inbördes konkurrens. Men det finns tider, då
jordbrukarens produkter kanske få säljas med förlust, om man tar
hänsyn till, hur arbetet betalas på andra håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
