Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - En vidräkning med den gamla nationalekonomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°4
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
affärsmän och bankmän. Vi ha kommit i förbindelse med ett halvt
dussin personer, vilka som finansministrar burit högsta ansvaret för
vårt rikes affärer, och lika många eller fler, som vid folkförbundets
kongresser blivit tagna till råds angående hela vår världs affärer.
Ha vi någon nationalekonomi i den nämnda meningen? Den
saken är oklar ännu.
Läsaren känner kanske bland sina-medmänniskor någon, som bär
till pantbanken allt vad han har och lever upp allt, som han på det
sättet kommer över. Inte kan man precis säga, att en sådan person
har någon ekonomi. Men fråga är, om han ändå inte är mera
besjälad av ekonomiska principer än svenska staten och andra stater nu
för tiden.
I sina bättre stunder drömmer pantbankskunden ju dock om att
lösa ut sitt gods, och gör det väl också litet emellan.
Pantbankslag-stiftningen är även så lagd, att den piskar honom till att göra det.
Men Sveriges tillgångar och Sveriges fasta egendom få pantsättas
för eviga tider, och ingen tycker att det är annat än som det bör
vara. Ingen med det stora ansvaret har någon plan för en återlösen
av panterna. Nej, evig skuld, det är vad man verkligen tycks mena.
Men evig skuld, det kan betyda evigt elände i nästan vilken grad som
hälst. I detta elände få vi sänka oss själva och våra barn så djupt
vi kunna, och ingen varnar oss ens.
Hur mycket äro vi skyldiga? Ack, vi räkna icke ens över det,
så litet bry vi oss om hela saken. Åtskilliga miljoner är det i alla
fall. På fastigheterna vilar en skuld — hur stor tror man? Mellan
fyra- och fem tusen miljoner kronor. Icke intecknade skulder,
växelskulder, borgenslån, belånade aktier, driftskulder av alla slag, hur
högt skall allt detta upptagas? Kanske till lika mycket; ensamt
aktiebelåningen lär röra sig på bortåt ett par tusen miljoner kr.
Statsskulden kommer därpå med ett och ett halvt tusen miljoner kronor.
Vi ha bundit oss för nya allmänna lån, som vi icke kunnat taga upp
än, på sju hundra miljoner kronor, och när detta läses har kanske*
den siffran också hunnit upp till ett tusen miljoner kronor. Förra
året importerade vi för ett tusen miljoner kronor mera än vi
exporterade. Året förut importerade vi också för ett tusen miljoner kronor
mera än vi exporterade.
Man antar att dessa importer delvis regleras av fordringar för
föregående överexport. Men dessa fordringar hade vi väl behövt för
våra gamla skulder. Och det kan ock hända att överimporten
betyder en i hög grad ökad ytterligare skuldsättning — skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
