Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - En vidräkning med den gamla nationalekonomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN 305
intill yttersta förmågan av pantleveranser —, i synnerhet som våra
utsikter på världsmarknaden nu tyckas bli allt mörkare.
Nyss fanns en uppgift ute, att polska statsskulden krävde en
årlig ränta på 12,000 miljoner. Det var i samma notis, som det stod,
att sedlar där trycktes och kringsändes vagnslastvis, liksom de i
Ryssland lära utlämnas tunnvis, med begäran därvid från
leverantörens sida om att få tunnan tillbaka. Men vi borde inte söka tröst
i sådana notiser, som visa, att andra folk hålla på att bli bindgalna.
Vi svenskar borde veta bättre, och vi borde taga varning av de
andras vansinne. Emellertid har riksdagen nu på fyra år anslagit mera
lånemedel än förut under hela tiden från 1855 till 1918.
Statsutgifterna ha femdubblats på kortare tid än tio år. Är 1902 slutade
budgeten på 257 miljoner kronor. Tilläggsstaten för 1920 och
rikssta-ten för 1921 sluta på tillhopa ett tusen tvåhundrafemtiofem miljoner
kronor. Visserligen står denna förfärliga höjning samman med
penningvärdets fall, men förklaras dock icke på långt när därav.
Skuldpolitiken är det för övrigt, som väsentligen orsakar penningvärdets
fall och de höga varuprisen.
Var är nationalekonomin?
Någon reser till Monte Carlo med 100,000 kronor av våra
svenska pengar. Där spelar han bort dem, och han har vårt tillstånd att
göra det. Vi andra tillåta det, ehuru vi få betala hans nöje med våra
varor, som äro huvudgrunden för vårt välstånd och vårt sedelvärde.
När hans utförda och omväxlade sedlar komma tillbaka, få vi lösa
in dem genom att kasta ut våra varor och våra värden, kanske till
någon i Honolulu, och vi få inte en rutten banan i valuta.
Vilken som hälst, som har råd, får ge sig ut på en
nöjesexpedi-tion, får utrusta en ångare eller ett lustfartyg för en jakt i
tropikerna; expeditionen kostar kanske en miljon. Vi andra få betala
den med det nationella välståndet, med våra bams framtid, med våra
sjukas underhåll, med våra åldringars bröd, och allt detta
underkasta vi oss!
I södra Europa, i Egypten, på Kanarieöarna, och vem kan räkna
upp alla platser, ligga en mängd av våra rika och leva upp våra
svenska pengar. Vi andra få med våra varor föda de främlingar,
som de sysselsätta till sin uppassning därborta. Det tycker man bara
är i sin ordning, ja, man försvarar det. Det skulle ju kosta för de
rika att ligga här hemma också, säger man.
Ja, visst. Det är mycket riktigt. Den som hemma lever i
överflöd och ingenting gör, förstör vårt sedelvärde, vårt välstånd, även
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
