Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Svenskar, som varit på samma spår för länge sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
SVENSKAR, SOM VARIT PÅ SAMMA SPÅR FÖR
LÄNGE SEDAN
När vi jagade efter ljus i denna sak, kommo vi också till högste
vårdaren av rikets räkenskaper, och av honom fingo vi höra, att
bankdirektören Henrik Palme, grundläggaren av Stockholms
Inteck-ningsgarantiaktiebolag och mycket annat, för långt tillbaka i tiden
hade uttalat satser, som gingo i stil med våra. Vår sagesman erinrade
sig ett samtal härom i en spårvagn med direktör Palme för ett 20-tal
år tillbaka. Naturligtvis sökte vi komma i förbindelse med direktör
Palme, och ehuru han stod i begrepp att resa till utlandet för att vila
sig från sitt myckna arbete, gav han oss en timme liksom så många
andra. Det framgick, att vår sagesmans erinran var alldeles riktig.
Man kan också hos oss se dessa idéer hos kommendörkaptenen
K. T. G. Keyser, död 1914, vilka i skriften ”Arbetet, samhället och
socialismen” framförts av hans son Alban Keyser. Ju mera individen
konsumerar, ju flera och större behov han fyller i skydd av samhället,
desto större är också den fördel han drager av samhällsbildandet,
säger Keyser. Det är följaktligen rättvist att hans beskattning ökas
med hans konsumtion.
Keyser har många förslag angående proportionen. Enligt ett
skulle för 5,000 kr:s levnadskostnad betalas 1,000 kr. 1 skatt, för
25,000 lika mycket i skatt eller 25,000 kr. och för 30,000 skulle
betalas 36,000 kr., således mera i skatt o. s. v.
Men vi gå längre tillbaka i tiden. Vi gå till mitten av förra
århundradet och möta då ett av Sverges mest lysande namn, biskop
Agardh, lysande i synnerhet genom sina intressanta utredningar och
sina praktiska insatser på nationalekonomiens område. Som vi sagt
någon gång förut möta vi idel kontakter med honom. Man ser det
inte strax, satserna äro ibland litet svåra att fatta, och han rör
sig ju i en annan tid än vår, men när man om och om igen fått gå
till hans nio band, så känner man dessa kontakter mer och mer.
Agardh har själv sagt, att icke vem som helst omedelbart skall kunna
fatta detta hans verk. Han har, säger han, skrivit med sympatetiskt
bläck, vars skrift endast blir läsbar vid eld. ”Den, som ej läser den
vid elden av kärleken till fäderneslandet, må lämna den oläst.” För
honom är kärleken nyckeln till allt. ”För vem arbetar kvinnan, om
icke för mannen; för vem arbetar mannen om icke för kvinnan; för
vem arbeta de båda, om icke för deras gemensamma barn? Således
driver egentligen kärleken allt på jorden.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
