Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Svenskar, som varit på samma spår för länge sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
347
Så här tänkte han sig de svenska hemmen: Varje liten stuga
skulle vara ett litet arbetshus, där flit och frid skulle råda, och där
tystnaden endast skulle avbrytas av spinnrockens surrande och
vävstolens slag eller någon nordisk folksång. Med lämpliga åtgärder
skulle statsekonomien främja denna utveckling. Att alla små hem
skulle vara egna, var nog hans tanke, ehuru han icke framlade någon
plan härför, men han säger att vad som i Sverge svarar mot
livegenskapen i andra länder är stattorparesystemet. Vad skulle han då
icke ha sagt om statkarlssystemet? Om Sverge säger han: ”Alla
stater hava insett, att Sverge är den västra världens, upplysningens,
människovärdets östra gräns och dess viktigaste försvarslinje.”
Har nu Agardh också något att säga om det vi senast rört oss
med, överflödets och överflödsskattens problem? Ja, för visso. Han
talar härom referatvis, men man ser av referaten, vart hans egna
sympatier gå.
I en del länder uttagas skatterna där, säger han, varest man
lättast kan uttaga dem, där pengar äro synbara, emedan de äro
färdiga att användas i produktionen. Man tager dem utav jordbrukaren,
fabrikanten, bergsbrukaren, hantverkaren, emedan dessa nödvändigt
måste innehava pengar till sitt jordbruk, till sin fabrik, till sin
malmbrytning, till sitt hantverk. Staten tager en del av dessa pengar och
låter jordbruket, fabriken, bergsbruket och hantverket drivas med så
mycket mindre kapital. Samma förhållande är med ämbetsmännen.
De måste ha pengar, emedan staten nyss har givit dem sådana. Staten
tager då en del av den lön tillbaka, som den själv utbetalt till dem.
Skatten ligger där på jorden, på egendomen, på arbetet, på lönerna,
på inkomsten. I andra länder råder en helt annan princip för
beskattningen. Där uttages skatten icke av producenterna och av dem,
som spara, utan av konsumenterna, av dem, som vilja leva väl, av
dem, som slösa och njuta livet under statens skydd. Skatterna
uttagas där av lyxen, av konsumtionen, av njutningen, av vällevnaden,
under form av tull och accis. Den senare grundsatsen är till hela
sin vidd antagen i Norge och Nordamerika, mer eller mindre uti alla
andra länder, minst i Sverge.
Han konstaterar på ett annat ställe, att om en skatt upptages av
pengar, som annars skulle ha blivit förslösade, så blir genom denna
skatts uttagande nationalkapitalet oförminskat, och på andra ställen
erinrar han om, att det största välde i historien, det romerska riket,
försvann från jorden för lyxens skull. I Frankrike var de förnämas
lyx en av de mest verkande orsakerna till revolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
